Skolmat

Fulla bleck med skolmat

    En av de mest omdiskuterade företeelserna inom den svenska skolans värld är skolmaten.
Det finns lika många åsikter om skolmat som det finns elever. Och föräldrar, andra vårdnadshavare, politiker, bloggare och andra åsiktsmaskiner som på insändarsidor tycker det var bättre förr. Man kan säga att alla har en åsikt, de flesta är baserade på tycke och smak och många av de här åsikterna är anekdotiska. "På min tid fick vi minsann..." "Jag minns en gång när vi fick..." "Jag tycker dagens ungdom..." Men i vissa aspekter var det faktiskt sämre förr.

   Men hur var det förr och när var förr? Beror naturligtvis på hur gammal man är som tyckare, men när bloggen började skolan på sent sextiotal var det definitivt inte bättre. På menyn fanns lapskojs, blodpudding, pölsa, stekt strömming, levergryta, leverbiff, oxjärpar. Rätter som få elever tyckte om. Potatisen hade en förmåga att vara okokt eller halvkokt och skickade traumatiska signaler som kom att sitta i länge. Mattanterna i sin vita nylonklädsel slevade upp maten på din tallrik och kontrollerade så du åt upp allt. Inget fick slängas. Bloggens mattanter Ulla, Margit och Karin hade falkögon och inget fick förspillas, så svinnet var obefintligt. Några alternativ till dagens rätt existerade inte och alternativ för allergiker, vegetarianer och veganer var inte uppfunnet. Tror heller inte vegetarianer och veganer som sådana var uppfunna i min närhet om jag ska vara ärlig. 

Hungriga elever på kö

   Under några år där på sjuttiotalet var det papptallrikar som gällde ihop med tunna plastmuggar och plastbestick. Bloggen klarade sig från att dricka ur bleckmugg men har hört historierna från andra. Fröken Kristina och magister Ove satt alltid med oss små och åt mat i matsalen. Så här i efterhand inser man att det nog inte var deras favoritdel av jobbet. Av oklar anledningen kallas skolmatsalen Bamba i västra delarna av Sverige. En snabb sökning på internet förklarar ordet som en förkortning av barnbespisning. 

Vitkål, älskad och hatad genom åren

   Något som finns kvar är vitkålen, alltid var det vitkålssallad ihopblandade med lingonsylt.
Nu i det närodlade och ekonomiskt trängda tidevarvet har vitkålen blivit en bas i många sallader och varianten med lingonsylt dyker allt som oftast upp på skolrestaurangens meny. Nu kryddas vitkålen och anrättas som pizzasallad och har en strykande åtgång.

   Fri skolmat blev lagstadgad i Sverige 1945 och finns bara i Sverige, Finland och Estland medan våra grannar i väster får ta med sig smörgåspaket till skolan varje dag. Idag har matvanorna förändrats och dessutom internationaliserats vilket märks på skolmenyerna. Brickorna är borttagna för att spara på disk och skolmåltidsavdelning tar sitt matpedagogiska uppdrag på största allvar. Ett snårigt uppdrag då det gäller att mätta eleverna som blir allt kinkigare med en varierad matsedel som har få eller inga likheter med mat som serveras i hemmen eller äts ute på krogar och snabbmatsrestauranger. Ett av de största irritationsmomenten för ungdomar idag är olika typer av köttgrytor med sås eller blandade sallader. Som elev idag vill du kunna välja själv hur du blandar maten. 

   Maten är personlig och att kombinera det med storkökshantering kan skapa kunder som är mindre nöjda. Men som gammal skolfux och en som äter alla dagar som betalande gäst i en skolmatsal är bloggen nöjd och mätt varje dag.

ÖSK - Utsikten BK 0 - 1 ( 0 - 0 )

Saeid är tillbaka i svartvitt

   Båda lagen kom från varsin oavgjord match i förra omgången. ÖSK tog en bortapinne mot serieledande Landskrona på naturgräs med en parkerad buss som dessutom hade punktering på alla däcken och stod stabilt. Utsikten spelade oavgjort i en toppmatch mot Öster som resulterade i utvisning och avstängning på flera tränare/ledare i göteborgslaget efter ett sällsynt klumpigt ingripande av Östers tränare när han var inne på planen och stoppade både boll och motståndare. Vi får se om tränare Bosko Orovics avstängning påverkar laget idag. Boskos heta humör har gett ÖSK-seger förr. Tidigare möten mellan lagen här på Behrn har gett tre poäng till hemmalaget både 2022 och 2023. Det verkar alltså som om Sport har lätt för Göteborgs fjärdelag, men inga segrar kommer gratis i Superettan som bloggen sagt många gånger tidigare. Valgeir är tillbaka från avstängning och det är match igen på söndag mot Gefle borta. Svartvitt är mitt inne i en period av tätt matchande så det gäller att använda materialet på ett klokt sätt. Crona, Backman och Alperud de enda skadade spelare just nu då en frisk och hel trupp behövs när det är tätt matchande. Det är inte bara tätt mellan fighterna, det är högsommarvärme också så det är viktigt med en klok återhämtningen mellan matcherna.

   ÖSK äger bollen i första men skapar noll och intet. Utsikten gör precis som ÖSK i Landskrona, parkerar bussen men har ändå förmågan och kraften att skapa framåt. Matchens första chans av någon form av dignitet kommer i 57:e och det är Malte som räddar ÖSK på ett närskott av Kiken. Svartvitt utnyttjar sina fem byten tidigt men lyckas ändå inte höja nivån eller kvaliteten på spelet. Aldrig förut har talesättet att ju fler vinster desto närmare en förlust är ett lag passat in. Trots flera bra och kvalificerade räddningar måste Malte till slut släppa in en nick från nära håll. En väl avvägd frispark som går över ÖSKs båda mittbackar, nickas och landar till slut i nät i 71:a minuten. ÖSK äger fortsatt boll resten av matchen men har förtvivlat svårt att skapa något farligt. Kiken backar hem och försvarar sig bra med en sista säker utpost som tar det som eventuellt rinner igenom. Bloggen räknade till noll heta målchanser för hemmalaget. Det var säsongen 2023 igen, när laget nu hade chansen att hänga på i toppen missar men det med en underkänd laginsats. Det var punkfotboll mellan lagen med felpass, knepiga beslut, märkliga närkamper och mycket stök och bök. Utsikten samlade ihop till sex stycken ostskivor. Väldigt passande då att bloggen satt bredvid punkgruppen Rövsvetts fd bandytränare. 

   Erik McCue och Malte Pålsson gör bra insatser lite över snittet och speciellt McCue är på väg att växa till en av lagets viktigaste pjäser.

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

ÖSK - Degerfors IF 2 - 1 ( 0 - 0 )

Hallands bidrag hos Närkingarna

    I föregående omgång gjorde de båda derbylagen en platt figur. ÖSK räddade en poäng på en straff i slutskedet av bortamatchen mot Östersund. Ett stelbent och mediokert spel i övrigt efter långresan med buss. Degen släppte till en tvåmålsförlust på hemmaplan i seriefinalen mot Landskrona på Valla och gjorde allt utom att imponera, ingen vulkan som mullrade där inte. Derbylagen har inte mötts på länge på Behrn i seriespel men bloggen har en gång tidigare lyckats bevittna ett derby som digitalt utsänd. Ingen kul historia då Degen satte spiken i Sports allsvenska kista på senhösten 2021. Degerfors är topptippade i Superettan medan ÖSK är mittentippade av sk experter. Men Superettan är en oviss serie där alla slår alla. Dessutom är domarinsatserna av synnerligen varierad kvalité, så det gäller att spela till domaren blåser och inte ägna tid till att vädja till mannen/kvinnan i svart, utan bara att fortsätta och kötta på. Kan vara en avgörande faktor idag. Innan derbyt är lagen mer nära varandra i tabellen och poängmässigt än vad många trott innan serien drog igång. ÖSK har lättare att spela mot bättre lag och Degerfors är ett bättre lag. Men ett derby är alltid en oviss och oförutsägbar historia på förhand. Tipset innan match är delad poäng, ett derby är alltid ett derby. Är matchen inställd är det också ett derby! (Sic U. Lundell)

Rödvit Patrik

   Många är de spelare som gått mellan föreningarna genom åren. Det har alltid pratats om att det är en förbjuden transferväg men det stämmer verkligen inte. Thomas Nordahl, Göran Kummelstedt, Arne Skotte, Peter Samuelsson, Patrik Anttonen, Martin Broberg, Sebastian Henriksson, Marcus Astvald, Christoffer Wiktorsson, Peter Gwargis, Kevin Walker, Erik Björndahl och Nasiru Moro är några exempel även om en del av dem mellanlandat i en annan klubb för säkerhets skull. En spelare som man aldrig skulle se i ÖSK var Ulf Mål-Otto Ottosson en rödvitare lirare får man leta efter och han fick benet avsparkat i ett motlägg under derbyt 1993 så den gången det var heta känslor. Bloggen hoppas att de hunnit svalna på de 29 år som gått.

Svartvit Patrik

   ÖSK har skadebenägna spelare men till derbyt är det bara junioren Alperud som finns kvar i sjukstugan och inga är sjuka. Det finns till och med hopp om att Kroon kan finns med i truppen. Degerfors spelar med tre före detta svartvita; Johan Mårtensson, Nasiru Moro och Adi Fisic. Fisic oftast inhoppare medan de andra är startspelare, även om Mårtensson nyss är tillbaka från skada. Moro är som vanligt kontroversiell då han är både älskad och hatad av supportrar i båda lagen. Många trodde på förhand att Nasiru kunde bli tungan på vågen i detta derby, oklart för vilket av lagen! 

   Föreningarna letar också förstärkningar till respektive ledarstab. ÖSK skulle behöva en sportchef som kan låta Järdler koncentrera sig på tränaruppdraget och ivägen för den rekryteringen står pengabrist. Degen å sin sida söker klubbchef och där fanns en lösning men då sa, enligt initierade uppgifter till bloggen, mormor nej till en uppgörelse! Ytterligare en kuriositet är att dagens tränare i Degerfors, William Lundin är son till förre spelaren och tränaren i ÖSK, Stefan Lundin. Kopplingarna mellan de olika föreningarna kan fortgå i all evighet men nu är det avspark.

   Det är varmt på läktaren, hett på planen, intensivt och engagerat på Vallen inför rekordpubliken på 12312. Degen har första kvarten utan att skapa mer än tre resultatlösa hörnor. Sakta men säkert tar svartvitt över spelet utan att för den skulle skapa några vassa chanser. Det är ett ställningskrig där inget av lagen vill blotta sig bakåt. I fyrtionde minuten blir det en löpduell mellan Saeid och vulkanen Diaby. Det blir lite gruff och det är först då matchen får lite nerv. Några minuter senare känns matchen förlorad då ÖSKs bäste i första halvlek Crona sträcker en baksida och måste utgå, men det är mållöst när Oppong blåser för halvtid. I hemmalaget var Pålsson, McCue och Crona bäst i ett laddat och koncentrerat hemmalag.

   Andra halvlek hinner inte mer än börja då den avbryts på grund av pyroteknik från Kubanerna. Böter och ytterligare hål i kassan för Sport. ÖSK får sin första heta målchans i matchens 50:e minut och i 51:a seglar en norsk sneträff in som ett höstlöv över en rödvit målis som agerar som om han har cement i skorna. Vild glädje i Curva Süd. En glädje som dubbleras när Kalle iskallt placerar in en straff bara två minuter senare. Curva Süd i fullkomligt extas på Vallen. I samband med straffen får Degen backen Diaby utvisad och Degen förmår inte riktigt gå framåt. ÖSK har under närmaste 20 minuter några riktigt heta chanser men förmår inte döda matchen. Istället repar Degen mod med en man mindre och har ett 3 mot nolläge! i 76:e men lyckas skyffla bollen utanför mål. I 88:e får Vulkanerna en straff av oklar anledning som sätts i nät och tillägget på sju minuter blir otroligt nervöst och Modig får rensa både boll och stolpe all världens väg på Degens sista heta chans. I Curva Süd är det fullkomlig extatisk grabbhour efter tre säkrade poäng. Men segern kan bli dyrköpt då Saeid, Backman och Crona har lindade lår och Valgeir är avstängd efter tre varningar. Skåneresan i nästa omgång kan bli en utmaning.

   Idag ska hela laget har beröm med en extra vårblomma till Malte Pålsson, Modig, och Björnstad för en andra halvlek men glädjande nog var det många svartvita som hade krampkänning i slutet. Bra jobb gubbar!

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

8 maj

 

   Netflixar Bron, jag vet, jag borde sett serien när den gick på teve för några år sen, men tiderna passade inte. Gjorde något annat, såg på någon annan kanal. Men det var inte det jag ville berätta om utan det faktum att en av karaktärerna som finns i seriens säsong ett heter Åke. Karaktären är journalist och är kollega med den kille som spelar den häftiga skrivaren. Åke är naturligtvis en tönt och lite av en loser. Tyvärr är det vanligt att töntar heter Åke i filmer och teveserier. En väldigt känd reklamfilm för några år sen innehöll en kontorsarbetande Åke som gjort en rapport till sin chef som i sin tur kallade in honom på sitt rum. Chefen ville att Åke skulle skriva om rapporten och han hade hela helgen på sig. Detta blev ett uttryck som hela Sverige tog till sig och använde i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Men namnet Åke fick ändå en töntstämpel som verkar sitta fast. Det finns andra exempel så listan kan göras lång.

   I min klass på låg- och mellanstadiet var vi tre som hette Åke, dessutom en kille som hade dubbelnamnet Sven-Åke. Jag vet inte hur de andra fick namnet men för min äldre bror var det självklart att jag skulle få det korta slagkraftiga namnet Åke. I det svenska fotbollslandslaget spelade nämligen Åke Johansson och det var tydligen min brors stora favorit vid tiden för min födelse. Så i brist på andra alternativ lyckades han påverka mina föräldrar så att jag fick namnet. 

   Landslagets Åke hade som smeknamn Bajdoff och eftersom jag efter en tid började spela fotboll så fick det bli mitt smeknamn också. Enda skillnaden var att landslaget och IFK Norrköpings Åke spelade centerhalv och jag var alltid tung, till slut för tung, center och målskytt. Smeknamnet hängde med i dryga tjugo år men nu är det få som kallar mig för Bajdoff förutom några barndoms- och fotbollsvänner. 

   Men det var Åke det här kåseriet skulle handla om. Väldigt få om ens några döper sina söner till Åke idag. Känner till en som bor i Skövde som döpte sin lille son till Åke häromåret. Kort, praktiskt och enkelt. ”Åke, kom in och ät!” Fungerar alldeles utmärkt. 

   Åke är ett gammalt namn med rötter ända tillbaka till vikingatiden, men varianter finns runt hela världen ända så långt bort som till Japan. Betydelsen kan vara anfader såväl som lillefar och i vissa länder är det också ett kungligt namn. Stavningen varierar naturligtvis och att åka utomlands och få namnet stavat rätt är en utmaning. I Österrike häromsistens skrev de ”Oaki” på mitt liftkort och när jag ser efter på nätet stämmer det faktiskt med en frisisk stavningsvariant av namnet. Så helt fel hade de inte.

   Nu har en grupp bildats för namnets fortlevnad som har till uppgift att bevara och rädda namnet. Varje år ges ett stipendium till en ny juniorÅke som uppmärksammas för att visa på namnets livskraft. Ett annan möjlighet att uppmärksamma alla oss Åke är den 8 maj då vi firar vår dag under stor pompa och ståt.

ÖSK - IK Brage 2 - 1 ( 1 - 0 )

    Två hemmamatcher på raken och idag i den andra är IK Brage på besök. För andra gången i år då dalkarlarna vann med uddamålet på försäsongen i en av de första träningsmatcherna. Brage har på senare år varit ett riktigt bogey-lag för svartvitt, serien, cupen och träningsmatcher.  Under säsongen 2023 spelades den senaste superettamatchen på Behrn mellan lagen och det mötet slutade med bortaseger för dalmasarna. Som så många gånger förr på senare år hade ÖSK svårt för de grönklädda. 

Globetrotter McCue

   Senaste matchen för Sport gav en efterlängtad seger mot tidigare allsvenskarna Varberg. Vinsten gav en rejäl och välbehövlig boost för självförtroendet. En gedigen laginsats där laget hade bestämt sig för att kämpa till sista blodsdroppen. Jesper Modig tog på sig rollen som pådrivare och försvarsklippa som laget saknat i de tre inledande matcherna. Hans närvaro och inställning fick också flera andra att lyfta sig. Björnstad, McCue, Shlimon, Gwargis, Saeid, Valgeir. Listan kan göras lång på bra insatser senast och förhoppningarna inför dagens möte mot topplaget Brage har ökat och revanschlustan borde vara stor.

   Fortfarande långkalsongväder men det fina vädret lurar runt hörnet men hann inte riktigt fram till matchstart. Lite mer ordning på passningsspelet bara så blir det här bra. Man ska aldrig ändra på ett vinnande lag men ÖSK blir tvingade till det ändå. Sebastian Crona är avstängd efter sin onödiga utvisning senast och istället går Niclas Bergmark hjälpgumma i laget så här långt i serien. Ovärderligt för laget men inte speciellt tryggt för Niclas.

   Idag blev det ingen eftermatchenkorv på Deiles eftersom den kända korvkiosken stod i ljusan låga från i samband med starten av uppvärmningen och under hela matchen. Bloggen fick cykla försiktigt förbi kiosken och polisens avspärrningar. Som tur var låg vinden på bort från Behrn annars hade matchen kunnat bli framskjuten då ett VMA gick ut till omkringboende. 

   ÖSK började starkt och hade ett klart spelövertag utom sista kvarten av matchen. I början resulterade det inte i några speciellt vassa chanser men när Kalle slår in sitt tredje mål för säsongen i 30:e minuten är det en av många chanser Sport skapar i första. Målet kommer efter ett utmärkt förspel av Tobias Björnstad med hjälp av Peter Gwargis. Dessa två börjar så smått bli ett vänsterfotat par att räkna med och hittar varandra i spelet. ÖSK samlar hörnor och frisparkar och dominerar stort i första halvlek. 

   Andra halvlek börjar bra då laget i 51:a minuten tråcklar sig fram på högerkanten och Kalle får till slut över bollen på högerkanten som når en fristående Tobias Björnstad som avancerar några steg och får på en norsk mörsare som går i nät utan chans för målvakten. ÖSK fortsätter sitt offensiva spel och har flera heta chanser utan att få in den i nätmaskorna. Omedvetet drar sig laget tillbaka och Brage får till ett tryck sista kvarten och även en reducering i 86:e på ett närskott, det enda närskott som varken McCue/Modig/Pålsson/Valgeir inte lyckats vara i vägen för.

   Bäst i ÖSK idag var passningsspelet som helt saknade felaktigheter och det nyvunna fighterhjärtat som laget fått värmde de 2930 i publiken. 

   Bästa spelare var annars McCue, Modig, Björnstad alla gjorde dessutom en fantastisk laginsats där även Gwargis börjar bli varm i den svartvita dressen.

    För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

ÖSK - Varberg BOIS 3 - 1 ( 1 - 0 )

Brunkare Modig tungan på vågen.

   Tre matcher och tre förluster i inledningen av serien för svartvitt. ÖSK måste brösta superettan och inse att inget är gratis och gamla meriter är ointressanta. Serien är jämn och alla kan slå alla. Spelarna vet aldrig när domaren blåser, så det gäller att stå upp och spela till visslan ljuder. Distinktare pass och mer distinkta inlägg med mer folk i offensivt straffområde är en önskan från bloggen. Idag i fjärde omgången tog ÖSK emot nedflyttade Varberg med Tobias Linderoth som fotskadad tränare. Goda råd var dyra och brunkare Jesper Modig gjorde seriedebut för svartvitt efter en lårskada. Brunkare behövs i hemmalaget då allt för många spelare är unga, tunna och orutinerade. Idag var han skillnaden mellan vinst och förlust. Han gav laget trygghet och stabilitet när han styrde och ställde längst bak i fyrbackslinjen. Lagets andra elaking, Sebastian Crona, har tagit plats på det defensiva mittfältet. Idag lyckades Crona bli utvisad efter två onödiga varningar. En för snack och en för hands. Dessutom minuter efter två ett målet med 17 minuter kvar. Enormt onödigt. Skadelistan börjar kortas ner i hemmalaget men fortfarande är nyckelspelarna skadebenägna vilket är oroväckande då spelartruppen är liten och innehåller få, men ack så viktiga kuggar i lagmaskineriet. Innan matchen idag hamnade även Elias Barsoum på listan förutom Kroon sedan tidigare. Det har varit mycket tjat om Järdlers vara eller inte vara som tränare mellan matcherna, men det är viktigt att spelarna på planen gör sitt jobb och det har inte hänt på de tre första omgångarna. Men idag var det annorlunda.

   Varberg är ingen ny motståndare men lagen har inte mötts ofta förutom 2020 och 2021 då det har varit fighter mellan lagen. Båda gångerna i allsvenskan med en seger för respektive lag här på Behrn. I alla tre möten har det nu varit olika tränare för Sport. Inte konstigt då tränarkarusellen hos ÖSK varit farsartad de senaste fyra åren. Dagens match var ett bottenmöte i Superettan.

   Det märktes att Sport ville vinna idag. Spelarna var inställda på hårt jobb och genomförde matchplanen i 97 minuter synnerligen disciplinerat. Första halvlek var en jämn tillställning med halvchanser och chanser för båda lagen. Malte Pålsson i buren gjorde några fina och viktiga räddningar och i 45:e minuten får Peter Gwargis till ett precisionsinlägg som landade på Mo Saeids huvud. Kvalitétsinlägg och Gwargis bästa touch i matchen. Precis i rätt psykologiskt ögonblick för Sport för en gångs skull. Bandyapplåder från läktaren där 2823 på läktaren värmdes upp i den svinkalla måndagskvällen. Tyvärr lyckades Varberg få in en kvittering i 56:e minuten på ett fint skott efter försvarsslarv. Baklängesmålet fick inte hemmalaget på fall utan Sport fortsatte dominera och jobbade sig tillbaka in i matchen. Trots ett bedrövligt passningsspel lyckades laget göra två mål i andra halvlek Saeid håller klubban i isen i 72 minuten  framför mål och Kalle H bankar in in trean i nättaket i 79:e med bara 10 man. Förspelet var en galen sprint från Backman som dessutom gjorde många löpmeter för ett reducerat svartvitt manskap.

   Malte Pålsson, Mo Saeid och Jesper Modig, bäst idag men hela laget gjorde en fantastisk kämpainsats och på söndag är det dags igen!

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

Volvon var grön

 

FXU

   Volvon var grön, mörkgrön. Det var en kombi så det fanns gott om plats, och det behövdes. Kan än idag inte riktigt förstå hur de vågade låna ut den till oss för att vi skulle åka till någon av Närkeslättens alla dansbanor. Inte bara här förresten, utan även angränsande landskap fick besök av oss om dansbandet var tillräckligt kända och kunde locka folk till sin festplats. Anders och Marianne ägde bilen och hade hjärtan av guld och det sista vi ville göra var att svika deras förtroende. Trots detta svek vi med vår last bilens stötdämpare och med åren svajade 145:an allt mer och till slut byttes den ut av ägarna, men då hade vi alla fått egna körkort och bilar så Volvon fanns bara i våra minnen.

Tio personer eller ungdomar i sen tonår, det var max lasten enligt vårt sätt att se. Bilens ägare skrattade lite nervöst när de räknade in hur många som skulle med just den här lördagskvällen. Chauffören, en några år äldre kille från Pålsboda ingav nog förtroende och han körde säkert, vad som än inträffade. Det kanske lugnade ägaren Anders när han instruerade föraren om bilens alla egenheter. 

FXU, jag kommer nog ihåg siffrorna också trots att det är mer än trettio år sedan men det är bokstäverna jag kommer ihåg bäst. Registreringsbokstäverna FXU sitter inpräntat i minnet tillsammans med många glada minnen. Förstår inte riktigt varför jag kommer ihåg dessa bokstäver men mitt bokstavminne är betydligt bättre än sifferminnet. 

Hjortvallen, Högsjö Folkets Hus, Rynninge Hage, Hasselbacken, Lustig Kulle, Pålsbodaparken alla fick de besök av oss i vår överfulla gröna Volvo. Med stämningen på topp och med unga och smidiga muskler vecklade vi ut oss ur bilen två från framsätet, fyra ur baksätet och fyra ur bagaget. Inga sura miner här inte, utan gemenskapen gjorde att bilen fylldes till brädden var lördagskväll vi skulle ut på dans. Alla ville med, trots de minst sagt tveksamma resevillkoren.

Det fanns de gånger då vi var otrogna vår Volvo. En gång skulle vi till Katrineholm, vi hade fått för oss att åka dit för att köpa kinesmat men när vi kom fram hade restaurangen lagt ned eller stängt för dagen. Men vår hunger fanns fortfarande kvar och det blev till att ta ett nytt beslut hur vi skulle göra. Åka till Örebro eller vara hungriga, då kom någon på snilleblixten att det var lika långt till Norrköping som till Örebro, sagt och gjort. Vi styrde fordonet för dagen, en gammal Peugot till ”Peking” och fick oss ett mål kineskäk. Problemet vara bara att det nu var väldigt långt hem till Östernärke från Norrköping. Antalet resenärer var inte riktigt lika många på denna lilla utflykt av förklarliga skäl och när det var dags att mitt i vecka åka och dansa i Borensberg Folkets park var vi bara tre stycken som packade in oss i en Ford Taunus med håriga dofttärningar som hängde i backspegeln. Minns att chauffören skällde på oss andra två för att vi inte uppvaktade de östgötska damerna tillräckligt intensivt med våra danskunskaper. Åka så här långt för att bara stå och titta som  paneltuppar.

Men den gröna Volvon är den man minns från ungdomen och med den alla glada minnen. Jag undrar vad den gör idag, trettio år senare. Ligger den längst ned i en hög, hoppressad på en bilskrot och rostar sönder eller har den kommit till användning som returmateriel någonstans? Jag hoppas det senare, då kanske den skänker andra glädje precis som den gav oss många glada minnen en gång för trettio år sedan.