Skolmat

Fulla bleck med skolmat

    En av de mest omdiskuterade företeelserna inom den svenska skolans värld är skolmaten.
Det finns lika många åsikter om skolmat som det finns elever. Och föräldrar, andra vårdnadshavare, politiker, bloggare och andra åsiktsmaskiner som på insändarsidor tycker det var bättre förr. Man kan säga att alla har en åsikt, de flesta är baserade på tycke och smak och många av de här åsikterna är anekdotiska. "På min tid fick vi minsann..." "Jag minns en gång när vi fick..." "Jag tycker dagens ungdom..." Men i vissa aspekter var det faktiskt sämre förr.

   Men hur var det förr och när var förr? Beror naturligtvis på hur gammal man är som tyckare, men när bloggen började skolan på sent sextiotal var det definitivt inte bättre. På menyn fanns lapskojs, blodpudding, pölsa, stekt strömming, levergryta, leverbiff, oxjärpar. Rätter som få elever tyckte om. Potatisen hade en förmåga att vara okokt eller halvkokt och skickade traumatiska signaler som kom att sitta i länge. Mattanterna i sin vita nylonklädsel slevade upp maten på din tallrik och kontrollerade så du åt upp allt. Inget fick slängas. Bloggens mattanter Ulla, Margit och Karin hade falkögon och inget fick förspillas, så svinnet var obefintligt. Några alternativ till dagens rätt existerade inte och alternativ för allergiker, vegetarianer och veganer var inte uppfunnet. Tror heller inte vegetarianer och veganer som sådana var uppfunna i min närhet om jag ska vara ärlig. 

Hungriga elever på kö

   Under några år där på sjuttiotalet var det papptallrikar som gällde ihop med tunna plastmuggar och plastbestick. Bloggen klarade sig från att dricka ur bleckmugg men har hört historierna från andra. Fröken Kristina och magister Ove satt alltid med oss små och åt mat i matsalen. Så här i efterhand inser man att det nog inte var deras favoritdel av jobbet. Av oklar anledningen kallas skolmatsalen Bamba i västra delarna av Sverige. En snabb sökning på internet förklarar ordet som en förkortning av barnbespisning. 

Vitkål, älskad och hatad genom åren

   Något som finns kvar är vitkålen, alltid var det vitkålssallad ihopblandade med lingonsylt.
Nu i det närodlade och ekonomiskt trängda tidevarvet har vitkålen blivit en bas i många sallader och varianten med lingonsylt dyker allt som oftast upp på skolrestaurangens meny. Nu kryddas vitkålen och anrättas som pizzasallad och har en strykande åtgång.

   Fri skolmat blev lagstadgad i Sverige 1945 och finns bara i Sverige, Finland och Estland medan våra grannar i väster får ta med sig smörgåspaket till skolan varje dag. Idag har matvanorna förändrats och dessutom internationaliserats vilket märks på skolmenyerna. Brickorna är borttagna för att spara på disk och skolmåltidsavdelning tar sitt matpedagogiska uppdrag på största allvar. Ett snårigt uppdrag då det gäller att mätta eleverna som blir allt kinkigare med en varierad matsedel som har få eller inga likheter med mat som serveras i hemmen eller äts ute på krogar och snabbmatsrestauranger. Ett av de största irritationsmomenten för ungdomar idag är olika typer av köttgrytor med sås eller blandade sallader. Som elev idag vill du kunna välja själv hur du blandar maten. 

   Maten är personlig och att kombinera det med storkökshantering kan skapa kunder som är mindre nöjda. Men som gammal skolfux och en som äter alla dagar som betalande gäst i en skolmatsal är bloggen nöjd och mätt varje dag.