Konsertsommaren 2025 N:o 3 Bob Dylan 18/10

Fullsatt på Globen

   Bob Dylan kommer in på den mörklagda scenen på Avicii arena med sitt kompband på trummor, bas och två gitarrer, och slår sig ner vid elpianot i centrum av scenen. Telefonförbud, så inga blixtar, skärmar eller telefoner i luften, inga pressfotografer heller vad bloggen kan se. Inga storbildskärmar, ingen ljusshow. Avskalat och dämpat, en fullsatt arena som visar respekt, nästan vördnad för denna kultfigur. Han pratsjunger eller pratar sig genom låtarna. Dylan verkar vara på humör ikväll då han spelar munspel vid ett flertal tillfällen vilket inte hör till vanligheterna. Men kommunikationen med publiken är noll, mellansnack existerar inte.

   Född 24 maj 1941 som Robert Allen Zimmerman i Duluth, Minnesota. Med judiskt blod i ådrorna från morföräldrarna som emigrerade från Litauen till USA. Den unge Robert började spela piano i åttaårsåldern därefter munspel och gitarr. Han var under high school med i flera olika band. Under sin tid på universitetet i Minneapolis, där han började 1959 tog hans intresse för folkmusik fart och i samma veva började han kalla sig för Bob Dylan inspirerad av den walesiske poeten Dylan Thomas.

   Under 60-talet var Bob Dylan ledande inom folkmusikrörelsen som hade täta band med proteströrelsen i en tid av kalla kriget och Vietnamkriget. Han blev en musikalisk symbol och ikon i hippierörelsen där droger och kärlek flödade fritt. Under The Beatles första resa till USA var det Dylan som introducerade engelsmännen för droger av det syntetiska slaget, något de aldrig mött i England. Bob Dylan har haft olika kompmusiker genom åren men de mest kända är naturligtvis The Band. Under namnet The Hawkes turnerade de med Dylan mitten av sextiotalet och spelade även in några plattor tillsammans. Under samma årtionde kom också de flesta av hans mest kända och spelade sånger, inte bara framförda av Dylan själv. Faktum är att många av hans låtar finns i en "bättre" och mer känd version med andra musiker som till exempelvis The Byrds Mr Tambourine man, Jimi Hendrix All along the watchtower och Peter, Paul and Marys Blowin´in the Wind Även vår svenska Nationalteater har gjort fantastisk version av Dylanlåten Tomorrow is a long time som på svenska kallas för Men bara om min älskade väntar i Ulf Dagebys översättning.

Dylan hyllar sin egen ungdomsidol
Woody Guthrie

   En omfattande skivutgivning tog sin början 1962 på ett album som mest bestod av covers på andras
musik. Hans diskografi består av 40 studioalbum, 21 livealbum,  mängder av bootlegs som har hans tysta medgivande, dessutom 7 album med filmmusik, Den senaste skivan "Rough and Rowdy ways" släpptes 2020 58 är efter skivdebuten. Inklusive spelningen den 18 oktober som bloggen nu bevistade har Dylan enligt Wikipedia spelat 54 gånger i Sverige sedan april 1966 då han spelade i Stockholms Konserthus för första gången på svenska mark. Lars Åke Skuggan Thuresson svensk popfotograf på 60-talet, förevigade besöket på en rad unika foton. Fram till 1965 spelade Dylan endast akustiskt men vid Newport music festival spelade han elgitarr för första gången på scen. På den efterföljande Europaturnén 1966 upprörde detta hans folkmusikfans. Vilket gjorde publiken så irriterad och besviken att någon i publiken skrek "Judas" till Dylan på en konsert i Manchester.

   Privat har Dylan gjort allt för att få ett privatliv. Gift två gånger och sex barn. Hans bostadsort är en väl dold hemlighet även om han bodde en tid i närheten av Woodstock i ett hus som kallades Big Pink tillsammans med medlemmar ur The Band och där skapades The Basement tapes utgiven 1975. En skiva vars låtar till stora delar redan publicerats på olika bootlegskivor då de flesta låtarna spelades in 1967. Såklart bodde han en tid i Greenwich village i New York så att mytbildningen runt honom blev komplett. 2016 fick Dylan Nobelpriset i litteratur. En överraskning för de flesta, inklusive han själv.

   På äldre dagar har hans showmanship begränsats och trots ivrigt turnerande ser han genuint uttråkad ut på scen. Emellanåt är han blasé på gränsen till arrogant ointresserad. som när han fick nobelpriset i litteratur 2016 och brydde sig aldrig att komma till priscermonin och hämtade inte ut priset förrän han hade konsert i Sverige några år senare. Bloggens son med flickvän samt ytterligare ett par var på Dylan senast han var i Sverige. Enligt uppgift sa Dylan ingenting, ingen presentation av vare sig låtar eller kompband, inget mellansnack, tackade aldrig för applåderna och satt där bara bakom pianot och levererade sång och musik. Det var likadant den här gången en isande tystnad. En i sällskapet somnade under konserten och det säger nästan allt. Men är man 84 år har man rätt att bestämma själv hur man agerar på scen. Annat var det när han var med och spelade in "We are the world" singeln där amerikanska artister samlade in pengar till svältens offer i Afrika. Där utmärker sig Dylan med en förskräcklig sånginsats. Ser man på den film som gjordes bakom kulisserna vid inspelningen av låten så får man se att han får sånginstruktioner av andra och där inser man att Dylan inte kan läsa noter och hans sångröst kan beskrivas som karaktärsfull i bästa fall. Men det var nog inte lätta att hävda sig i sång med sådana medmusikanter som Al Jarreau, Harry Belafonte, Diana Ross, Michael Jackson, Darryl Hall, Dionne Warwick och många, många andra.

   På Avicii arena är det skivan Rough and Rowdy ways som bildar grunden för kvällens setlist. Den andra halvan av låtarna kommer från tidigt sextiotal i versioner som ingen hört förut. Första halvan av den 100 minuter långa konserten går släpigt och monotont och bloggen klipper med ögonen mer än en gång. Dylan reser sig ändå och tackar publiken när konserten är slut. Han går lite stapplande, bredbent, men ändå för egen maskin, men inget extranummer trots publikens enträgna försök till inklappning. 

   Hans röst är lite som om han är i målbrottet med en stämma som ger sig iväg ibland. Någon allsång är inte aktuell! Vad gäller instrumenten går det bäst med munspelet, medan elgitarr och piano går lite på chans. Han slutar spela före kompbandet ibland och andra gånger fortsätter han när kompet tystnat. En chansning i spelandet som inte alltid går hem och det är ibland falska toner och fel toner men hallå han är 84. Det kan inte vara lätt att vara kompmusiker till Dylan. Men jag tror nog att min kompis Ulf hade det värre då han kompade Eilert Pilarm på turné!

En turné som avslutas i november.

    Konserten avnjöts i sällskap med en Dylannovis som likt bloggen aldrig sett Dylan förut och en expert som sett honom 4 gånger så vi hade lite olika förväntningar. Vi noviser fick rådet att inte ha några förväntningar. Det är mer en upplevelse än en konsert. En repetition snarar än en konsert. En happening för äldre människor men ändå en hel del yngre besökar på Avicii Arena. Vår expert gav Bob Dylan en sjua i betyg. 

Nobelpristagarens konsert får 5 Markaskogar av bloggen

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén

    En bok som handlar om fd sågverksarbetaren Bo som är i livets slutskede. Han bor hemma men han är motvilligt utrustad med blöjor. Bo får maten av hemtjänsten i folieformar och blir duschad av än den ena än den andra okända personen från kommunen. Frun Fredrika är på demensvården, oåtkomlig på flera plan och nu en främling. Sonen också en främling, tjänsteman, envis och bor i stan medan Bo bor kvar i huset på landet. Alldeles i kanten av skogen. Bo vill ogärna hälsa på Fredrika då det river upp sår och minnen som han vill undvika. Sonen kommer på besök alldeles för sällan eller för ofta, det beror lite på vilket humör Bo är på. Den enda han längtar efter att få se är Ellinor, barnbarnet och Ingrid på hemtjänsten. Hon är den enda av all personal som går omkring i hans hus och rumsterar om bland hans grejor som han accepterar. 

    Bo lever i en drömvärld i en tidsmässig limbo mellan en plågsam nutid, en idealiserad dåtid och en knepig ungdomstid med en ansträngd relation med sin far. Hans enda trösterika punkt i livet är Sixten, hunden som sonen vill ta ifrån honom. En varm och pålitlig en varelse i hans tempo. Relationen med sonen liknar den Bo hade med sin far som Bo kallar för "Gubben".  Historien upprepar sig även om Bo innerst inne vill vara bättre men ur hans mun formulerar sig samma ord som "Gubben" hade mot Bo som ung.

   Boken och dess handling ger "Gubben i stugan-vibbar". Filmaren Nina Hedenius följde Ragnar från Kestina under ett år. Han lever i harmoni med naturen och kräver inte mycket mer än att få höra vädret på radio. Dokumentären är en väl spenderad timme om man klarar av "slow-teve" som tittare. När man ändå streamar dokumentärer kan man se filmen om Bröderna Erik och Sigvard som lever som om tiden stått stilla i den Småländska myllan och lever bara av vad jorden och gården ger. Båda dokumentärerna finns på SVT-play och är fantastiska tidsdokument om en tid och värderingar som aldrig kommer tillbaka. Tillsammans med den fiktiva Bo är de alla i en helt annan generation med annan uppfostran och nedärvda normer och värderingar. Man är född in i sin lott i livet och det är bara att acceptera. Lidandet och ödet är som det är och bara att göra det bästa av det, inget mer med det.

Lisa Ridzén
Foto: Forum

   Boken Tranorna flyger söderut baseras på hemtjänstens anteckningar som författarinnan Lisa Ridzén kompletterat med Bo och hans fiktiva tankar om livet, hemtjänsten och hans son och barnbarn. Tiden går långsamt när huvudpersonen är över nittio år. Historien tar aldrig riktigt fart och slutet är ingen överraskning, ett slut som vi som läsare närmar oss i långsam fart. Lisa Ridzén är detaljrik i sitt berättande även om det inte finns många detaljer men de upprepas i detta tragiska epos. Det är detaljer som inte för historien framåt men väl i cirklar och förstärker långsamheten och vägen mot det oundvikliga.

Lisa har skrivit en bok om en ensam man i svensk norrländsk glesbygden och som blivit såld till mängder av länder och översatts till flera olika språk. I sitt jobb som doktorand är hon forskaren som specialiserat sig på manlighetsnormer i norra Sverige. Kanske kände bloggen att historien var för nära eller att så här skulle det kunna bli en dag. Kändes obekvämt emellanåt i denna tragiska historia med idel förlorare.

Boken får 6 Markaskogar

#lillafridolf  #lisaridzen  #tranornaflygersoderut  #forum

ÖSK - Falkenberg FF 4 - 1 ( 3 - 1 )

John gör stor skillnad

   September månad var en period då ÖSK var på vippen att vara oslagbara. Efter dryga tjugo matcher i en lång förlustrad av historiska proportioner började laget vinna innan man fick smörj av ett gäng smålänningar med allsvenska ambitioner på månadens sista dag. Men Sport var bara två offensiva och en defensiv snedträff från att få till ett annat resultat som hade givit en supermånad för det krisande svartvita manskapet. Ny chans idag till en välbehövlig trepoängare. Nedflyttningsspöket skramlar fortfarande i allra högsta grad med sina kedjor. Men med fem omgångar kvar har laget ändå någorlunda saken i egna händer. Men det är ändå en nervös avslutning på serien och en liten fördel är att Sport har tre hemmamatcher. Nackdelen att de två bortamatcherna sker på skånskt naturgräs. En säsong som inte varit svartvit utan helsvart från början, njae kanske inte riktigt till slut får vi hoppas.

   Falkenberg är en gammal bekant både från 2016 och 2020 där lagen i mellantiden huserat i olika divisioner,  men nu är det dags för en viktig drabbning på Behrn. Viktigast för hemmalaget såklart. Förutom knäskadorna på Ghasem, Dukan, McCue och Dickson så börjar skadeläget ljusna och hälsan i höstrusket verkar stabiliserats även om Amin sparas som en säkerhetsåtgärd då han inte riktigt är hundra procent frisk i sitt lår ännu. Matchen har föregåtts av ihärdigt regnande så plasten är ordentligt vattnad. 

    Men i samband med matchstart och halvlek vattnas planen ändå. Det är blött och regnigt, soligt och roligt på Vallen idag. Redan i 10 minuten stöter Kalle Holmberg in bollen i mål från nära håll. 1-0. I anfallet efter kvitterar Falkenberg på nästan samma sätt när de stöter in bollen från metern innan mållinjen 1-1.  FFF har en giftig och målfarlig duo längst fram men de hålls i strama tyglar av det försvaret i NoirBlanc. I 16:e minuten gör Kalle sitt andra mål för dagen efter inspel från Yasin och skarv från Yacoub hamnar Kalle helt ren i målområdet och gör inget misstag på volley. 2-1. Yasin är i första som vanligt sugen på att göra allt själv och han är onekligen ett hot med sin närvaro hela matchen. Mot slutet av halvleken tappar Sport bollen enkelt och får spilla mycket energi på att vinna tillbaka lädret. I minut 40 stöter Yacoub in 3-1 från nära håll efter fint förspel av Blessing och Sahilovic. Samtidigt bryter solen symboliskt fram på Vallen.

Noirblanc obesegrade i oktober!

    Sport har ett härligt stöd i "Curva Syd" från Kubanerna och alla "gubbhipsters" i skägg och keps på sektion K. Där man kan höra klassiska ramsor som "ut med domarn, in med Nalle Puh" och efter matchens slut återgäldar laget all support de fått under matchen med att tacka. Snyggt! I andra spelar laget med ny luft under vingarna och ett pånyttfött självförtroende. En del beror på att Falkenberg är mer än lovligt tama utifrån att de varken kan komma uppåt eller nedåt i tabellen, men ÖSK måste ändå vara skärpta då nonchalansen lurar runt hörnet. I andra halvlek är rapporttavlan minst lika intressant som spelet på mattan. Tyvärr går rapporttavlan inte ÖSKs väg men däremot kämpar Yasin till sig en straff i 92:a minuten som han tar själv och den sitter säkert i nätmaskorna. 4-1.

   Bäst idag i ett härligt spelande ÖSK var Kalle Holmberg, Ahmed Yasin, Hampus Söderström, Erik Andersson och John Stenberg

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet. 

Kareta, ampert och schabrak

    På min cykelväg till jobbet kör jag via en park längs en å. Det är både en gångbana och cykelbana så det kan vara lite tight om utrymmet på morgonen bland, joggare, cykelpendlare och morgonflanörer. De flesta av oss delar systerligt och broderligt på utrymmet för ingen vill ju trängas ner i ån för ett ofrivilligt morgondopp.

Jag såg för några morgnar sedan att jag var på väg att möta ett par som var ute på en promenad och deras ålder skvallrade om att de inte var på väg till jobbet. De höll sig snyggt och prydligt på sin vänsterkant av gång och cykelbanan. Då höll jag mig på vänster sida precis som man ska göra som förare av ett snabbare fordon. Men då som utan någon förvarning dök en elsparkcykel upp i hög fart och tog plats mitt emellan oss. Då hörde jag mannen i paret utbrist ” den kom i full kareta” och han menade elsparkcykeln, inte mig. Just ordet kareta var länge sedan jag hörde så min första arbetsinsats på jobbet den dagen vara att googla på ordet eller uttrycket.

Skitfull kareta

    Kareta är ett annat ord för kärra, företrädesvis med ingång från baksidan. Ibland till och med via stege.  I gamla tider ofta en vagn som polis och renhållare använde. Av och till användes samma kärra för båda syften. Så full kareta kanske syftar på ”skitfull” när det gäller de som tömde latriner förr i tiden, men idag i betydelsen hög fart.

 

     Min pappa använde ofta ordet ampert om saker han tyckte luktade illa eller smakade illa. Det ordet står för en frän doft eller stark smak säger ordboken. En stickande, skarp eller besk smak som man helst undviker. Det kunde tidigare också stå för en barsk och kärv bondmora som då ingav ett ampert intryck på omgivningen. Alltså en kvinna som inte var lätt att ha att göra med eller umgås med och som var bestämd. Ett fruntimmer kunde få denna stämpel framföra allt av män som inte kunde hantera kvinnor som var framåt och inte var blyga för att föra fram sin åsikt eller våga bestämma över män i det gamla bondesamhället.

 

Tornerare med schabrak

   Schabrak är det tredje ordet i dagens kåseri och som används mera sällan i det dagliga språket. Läser att ordet har sitt ursprung i turkiskan som sen gått vägen över tyskan till oss i svenska språket. Det står för tyget man lägger mellan hästens rygg och sadeln och är idag oftast ett mindre stycke tyg och vaddering som ska ta upp smuts och svett under sadeln. Men kungar och drottningar, präster och prelater använde rikt utsirade och ornamenterade stycken av tyg som täckte hela hästen och gick ända från manken ner till hovarna. Dessa konstfärdigt utformade stora tygstycken blev synonymt med något stort och otympligt och något som inte är helt enkelt att hantera i dagens språkbruk.

 

   Kåsören märker att han med åren alltmer använder sig av äldre uttryck och dialektala varianter av ord. Den åldrande kåsören fungerar som en sista språklig utpost mot ungdomars språkliga utveckling, slang och amerikanska modernismer. En oundviklig och naturlig utveckling av alla språk som finns på moder jord, men bloggen spjärnar emot. Naturlag mot naturlag.

 

ÖSK - Varbergs BOIS 1 - 1 ( 1 - 0 )

SUPER-SUB

    Idag var det match igen. Fem dagar efter den galnaste match som bloggen bevittnat. På teve från Borlänge energi arena den här gången. ÖSK i ledning i halvtid med 0-3, Brage gick upp till 2-3 innan ÖSK tryckte in fyran och punkterade matchen. Nä, Brage reste sig en andra gång och tryckte in både reducering och kvittering mot ett glest, virrigt och ihåligt försvarande bortalag. Och då var det inte bara fyrbackslinjen som var ihålig. Orken och det mentala spelade de svartvita återigen ett spratt. I 95:e minuten glidtacklingspassade inhoppare Jesper Modig fram bollen till ungtuppen Hasan Dana. Han drog iväg ett flackt skott från trettio meter som studsade förrädiskt framför målvaktsreserven i Brage och det uppstod eufori i teverummet men naturligtvis även bland tillresta örebroare i Borlänge. Som tillsammans med laget firade å det vildsintaste.  4-5 Tredje raka segern.

   Varberg, för året mittenlag i Superettan,  försökte idag att stoppa den närkingska segermaskinen. Något man lyckats sådär med historiskt när bloggen varit närvarande i matcherna 2020 2021 2024 på Vallen. Den svartvita maskinen som hackade rejält i andra halvlek senast men skam den som ger sig. Sports skadelista utökades senast tyvärr med Kalle H som fick en känning i baksida lår. Känning tidigare veckan uppstod också i Simon Amins lår som tillsammans med fyra knäskador och Lowe Astvalds fot gör sjukstugan välbesökt. Nu gäller det att laget inte blir för styva i korken efter tre raka segrar utan att spelarna är ödmjuka inför uppgiften för det är långt ifrån klart. Men nu har man i alla fall vind seglen och gott om självförtroende även om spelet framförallt i andra halvlek lämnar en hel del i övrigt att önska.     

Efter tre segrar på raken blev det idag delad poäng och ÖSK är fortfarande obesegrade i september och med bara en match borta mot topplaget Kalmar kvar i den här månaden! Det ÖSK kan lära sig efter idag är att inte ta ut segrar i förskott. Blåställ på till domaren blåser av matchen. Ödmjukhet inför uppgiften och hårt jobb i 90 minuter så kanske man kan ta sig till kval.

  ÖSK vägrade låna ut bollen första kvarten och hallänningarna var statister. Yasin får läge och bombar in 1-0 i 12:e minuten och sen radar ÖSK upp bra chanser i form av skott, närskott och inlägg. Halvleken kröns av ett stolpskott i 40:e minuten av Erik Andersson. Yasin är het som ett strykjärn idag och får en chans i 32:a på pass från Kuba i målet men kommer ur vinkel och slipsen i Varberg täcker av. Årets bästa halvlek men å andra sidan är inte konkurrensen mördande. Det är ett furiöst tempo, bra distinkta passningar med marginal, variation och fantasi i anfallet. Det är bara ytterligare ett mål som saknas.  

   Andra börjar dassigt och bloggen blir orolig. Men bara efter några minuter hittar ÖSK tillbaka till spelet från första igen men i andra avbrutet långa stunder av fint spel från Varberg. I 58:e lurar Varberg bollen av Dino Salilovic nere vid hörnflaggan, slår in bollen framför mål och en grönsvart får till ett fjösskott som med möda går förbi Kuba i målet som har tyngden på fel fot. 1-1. Yasin får till en stenhård pärla i 75:e men rakt på målvakten. För andra matchen i rad blir sedan Baffoe upphov till en straff denna gång i 87:e men Jacub Ojrzynski räddar bollen och poängen för svartvitt. I 94:e får Varberg till ett skott i stolpen och hemmapubliken kan inte klaga på underhållningen men hjärtfrekvensen hos åskådarna. ÖSK får en sista chans genom en hörna men den blir resultatlös.

   I första halvlek ska hela laget ha beröm, de som orkade följa upp detta i andra var Jacub Ojrzynski, Hampus Söderström, John Stenberg och Ahmed Yasin. 

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet. 

En man som heter Ove av Fredrik Backman

 Tretton år tog det innan bloggen till slut läste Fredrik Backmans debutbok En man som heter Ove. Ingen kan inte med bästa vilja i världen påstå att bloggen är snabb på bollen. Till bloggens försvar ska framhållas att den haft boken läsklar med sig på en resa till London 2015 med avsikt att börja läsa romanen. Den låg i tryggt förvar i en ryggsäck. Problemet var bara att säcken glömdes på ett av Circle Lines många tåg i Londons underjord och bloggaren lyckades aldrig trots efterforskningar återfå ryggan.

Ove den genialiske 

   Sedan Fredrik Backmans debut 2012 har skåningen spottat ur sig den ena succén efter den andra. Han har blivit de amerikanska läsarnas kelgris och favorit. Hans senaste bok, Mina Vänner är en läsar- och kritikersuccé i USA långt innan den kommit ut på svenska. Förklaringen står att finna i Backmans personlighet. Han verkar vara en besvärlig person och noggrann person med höga krav utan svensk förläggare just då så amerikanska läsare fick förtur.  Backmans krav och önskemål innebär att han gett ut böcker på olika förlag och byter ständigt förläggare. Fredrik är en person som avskyr offentligheten och helst umgås ensam hemma med sina påhittade karaktärer som fyller hans böcker tillsammans med skruvade huvudpersoner. Hans stil är älskad, enkel och humoristisk med en svärta som läsaren enkelt kan identifiera sig med. Säljframgångarna är enorma medan kritikernas reaktioner svala och tyvärr kommer Fredrik Backman aldrig att få Nobelpriset i litteratur. Och jag tror inte han vill få det heller. Det är erkänt att litteraturpriset ger skrivkramp och det har Fredrik gott om utan litteraturvärldens finaste pris. 

   Under de år som bloggen undvikit att läsa debuten har bloggen även missat den svenska filmatiseringen av boken med Rolf Lassgård i huvudrollen. Tom Hanks i rollen som Otto har inte heller setts av bloggen men Johan Rheborgs ensamföreställning på Rival satte spår i bloggen som en fantastisk scenproduktion och en magnifik rollprestation av den folkkäre Rheborg.

   Bokens huvudperson, Ove, har haft en minst sagt tuff barndom och blir föräldralös vid 16 år. Men hans far hann prägla honom och hans minne vårdar Ove ömt som medelålders man. Ove, som haft ett tufft liv med mängder av personliga motgångar, som han mött med en stoisk hållning som format honom till den bittra, buttra och plikttrogna och ordningssamma medelålders man han nu är i boken. Duglig och pålitlig men fyrkantig och tjurig börjar han närma sig livets slutskede. Men han ska få sin revansch till slut. 

   Det är en underfundig text skriven med en sprudlande berättarglädje som är beundransvärd. Stilen är lätt ironisk men ändå enkel och lättillgänglig. Innehållet är tragik och komik huller om buller, blandad med absurditeter som man som läsare hanterar med lika delar skratt och gråt. Boken är en veritabel bladvändare som bloggen tar sig igenom på rekordtid. En fenomenal debut av Fredrik Backman.

Fredrik den genialiske

   Boken handlar om längtan efter döden, längtan att få återförenas med sin fru. Boken handlar om Oves tafatta och träiga ansträngningar att klara livet och hans egensinniga medmänniskor. Boken handlar om livslång kärlek och hur Ove visar den på sitt aviga och buttra sätt. Det är rörande, komiskt men fantastiskt bra och tankeväckande skrivet.

Boken får 10 Markaskogar

#fredrikbackman #forum #enmansomheterove #lillafridolf

Extramaterial 1: Frun tog med sig en väninna på en författarföreläsning med Fredrik Backman. Det var vintern 2013. Måste varit en av de första turnéerna som Backman lurats ut på av förlaget. Blyg, tystlåten skåning som på bred skånska skulle berätta om En man som heter Ove för en blandad publik men med en majoritet av seniorer. Efter några minuter reser sig en ilsken man och på väg ut ur lokalen muttrar han "man varken hör eller förstår vad han säger". Jag förstår att Fredrik Backman helst umgås med sina romanfigurer.

Extramaterial 2: Det är dags för fotbollsmästerskap sommaren 2014. Platsen är Brasilien och en katastrof för hemmalaget. Det här var på den tiden man kunde följa Fredrik Backman på Instagram och dessutom konversera med honom via chatfunktionen. Detaljer och ovidkommande saker fascinerade honom då och gör det fortfarande. Han hade lagt märke till att spelarna i allt större utsträckning börjat använda fotbollsskor i andra färger än klassiskt svarta och tyckte det var unikt. Då fick jag starta en chat med honom om att detta inte var några nyheter med kulört färgade fotbollsskor. VM 1974 spelade flera svenska spelare med röda eller blå fotbollsskor när Sverige kom femma i Tyskland. Jörgen Augustsson spelade i röda, Jan Olsson i röd/vita och Björn Nordqvist i blå skor. Alla av märket Hunt med ursprung i Örebro. Det här var nyheter för Fredrik Backman och bloggen fick sig en trevlig digital konversation som sträckte sig över flera dagar.

ÖSK - Östersund FK 2 - 0 ( 1 - 0 )

   Årets första seger i en tävlingsmatch, mot division 2 laget Syrianska (Södertälje), gav en 2-0 vinst och en plats i nästa års gruppslutspel av Svenska cupen. Äntligen en seger och en bit på vägen i läkeprocessen av ett svårt sargat självförtroende. Dagens motståndare Östersund är det av alla lag som bloggen sett oftast och rapporterat mest frekvent ifrån av alla matcherna på Vallen när jämtarna varit på besök i gnällbältet.  2016 2017 2018 2020 2021 2022 2023 2024 Faktum är att ÖSK oftast gått segrande ur fighterna, men en plump i protokollet var 2016 då man fick pisk med 1-5. Senaste åren har ÖSK gjort det bra och vunnit, speciellt förra säsongen då laget vann med 4-1 mot jämtarna. Vad bloggen hittade på 2018 är oklart men den säsongen slutade Östersund på 6:e och ÖSK 9:e i allsvenskan. Det var tider det.

Joseph Baffoe, nyförvärv nummer 15!, 2025

   Det ryktas att Östersund har problem med ekonomin och att deras elitstatus är i fara. Men Östersund har nio liv och kommer nog klara sig även i år även om man nyss sålt en av sina bästa spelare, Douglas Bergqvist, förmodligen för att rädda ekonomin. Jag beskyllde Östersund 2017 för att bestå av kottidskontrakterade spelare ungefär som Främlingslegionen. I liknande läge som ÖSK är idag med sin spelartrupp. Spelare som spelar för kontrakt i andra lag inför nästa säsong. De använder ÖSK som ett skyltfönster inför nästa år, utan klubbkänsla eller känslor för staden Örebro. Ett annat lag som kan bli en räddningsplanka för svartvitt är göteborgslaget Utsikten som också har svajig ekonomi och står inför hotet att förlora sin elitlicens. Men, som sportreporter Carlsson i den lokala blaskan påpekar,  man tar lag från lägre division och fyller på i en högre serie om det uppstår en extra plats. Lag som åkt ut ur en serie, får inte en andra chans. Men det bästa är att Sport griper det poängmässiga halmstrå som ännu finns kvar, i alla fall i teorin.

   Sport har nu 4 knäskador som spelat färdigt för i år, Kim Dickson, Alai Gahsem, Erik McCue och nu senast Wessam Dukhan. Skadade på träning eller match och en del tror att de är offer för plastgräset. Kan vara så eller mer en konspirationsteori. Bloggen låter det vara osagt. Lowe Astvald fortfarande fotskadad och halvdussinet spelare är utlånade till andra klubbar. Dessutom är tränare Patrik Haginge avstängd med för många gula kort.

Precis vid regnbågens slut hittade
Amin passningen till Yasin.

   Äntligen en seger idag mot önskemotståndarna Östersund. Ett hungrigt och piggt hemmalag tar första trepoängaren i omgång 22 av Superettan 2025! Motståndarna var inte speciellt bra även om de vaknade till i andra och under en period spelade piggare och rappare och för en stund i mitten av andra tog svartvitt inte jobbet utan knuffade och puttade motståndarna istället för att ta det där extra steget in i närkamperna. ÖSK hade en het målchans redan i minut 2 av matchen men varken Yacoub eller Yasin fick in bollen. Yacoub hade ytterligare en bra chans i första men han har ruskigt svårt att få in bollen i nät. I 32:a minuten är Kalle fri med men Forsell som slips i ÖFK räddar. Förstas halvlekens första 30 minuter är en gäspning och kommer inte att gå till fotbollshistorien. Precis innan paus i 43:e minuten bombar Yasin in ledningsmålet på en delikat djupledsboll från dagens bäste ÖSKare Simon Amin. 1-0

   I andra fortsätter ÖSK framåt för att få dit tvåan, men det går trögt trots att Östersund är mer än lovligt tama. Med lite mer skärpa i kontringarna hade kanske ÖFK kunnat få till en farlig målchans, speciellt som Sport i mitten av halvleken är otroligt loja i hemjobbet. I 60:e minuten stöter Kalle in en retur från Yasins stolpträff, 2-0. Och hade inte Yasin varit så självisk i 73:e minuten och valt dribbling och en avslutande fjösare på målvakten ur omöjlig vinkel hade trean kunnat varit ett faktum då flera svartvita fanns framför mål. Kubanerna dominerade ljudbilden och ska få en extra eloge för sitt outslitliga stöd från läktarplats! 13 september borde bli ÖSKs Café Nationaldag. 

   Simon Amin dagens spelare i ÖSK men Assumang Blessing och Jakub Orjzynski var också utmärkta i ett spelsuget kollektiv med ett nyvunnet självförtroende.

    För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.