MTB

    Jag har börjat köra mountainbike sedan några år. Kan inte påstå att jag är först med den trenden. Tvärtom har jag väntat länge eftersom jag cykelpendlar till jobbet och har gjort så i mer än tjugofem år. Sommar som vinter, höst som vår. Oftast är att cykelpendla och köra MTB härliga upplevelser men det finns tillfällen då jag önskat att jag suttit i en varm buss, en varm bil eller helt enkelt slappat hemma i tevesoffan.

   Att köra mountainbike är en fantastisk känsla en solig julikväll när man kan njuta av att åka lättklädd och kämpa mot mjölksyra och domnande kroppsdelar. Händerna har en viss förmåga att domna så det gäller att hålla så där lagom hårt i det skakiga styret. Tyngden från överkroppen ska väl inte heller egentligen tas emot av händerna utan magen skall istället spännas och balansera överkroppen. Men som sagt, jag är fortfarande nybörjare och överkroppen ger en stor belastning men magmusklerna finns där nånstans innanför ett skyddande lager som växer med åren. Andra kroppsdelar som också domnar är de som är närmast sadeln. Finns cykelbyxor med stoppning och det kanske är något man skulle önska av jultomten inför nästa säsong men man kan också slipa på sittekniken för det ser onekligen lite lustigt ut med dessa brallor med blöjliknande profil. 

   Det finns gott om stigar och skogsvägar att köra på i vårt län. Både på landsbygden och i stadens närhet. En utmaning i slättens Närke är att hitta backar och bor man som jag i stadens utkant kräver det en hel del kringelkrokande på gator och skogsvägar för att hitta utmanande backar. Kilsbergen har jag inte hittat till än då närhetsprincipen är viktig i det stressiga livet som vi moderna människor lever i. Så jag letar backar och finner faktiskt några trots att jag befinner mig i en tätort på en slätt. 

   På hösten går tvättmaskinen på högvarv då en terrängcykel utan stänkskärmar ger avtryck på klädseln, prickig av smuts får man nästan duscha med kläderna på, helst sittandes på cykeln då den samlar lera och grus från den långa cykelturen. Det är i sådana lägen man får drömma sig tillbaka till sommaren härliga turer längs Hjälmarens stränder och skogsstigar med fågelsång som sällskap.

   Minns min barndom då jag gärna körde i skog och mark med min lilla cykel och jag åkte rakt in i ett taggtrådsstängsel. Gråt och tandagnissel och mitt ansikte såg ut som en väl använd nåldyna. Vid andra tillfällen åkte jag i de cykelbanor som äldre kamrater skapat som snirklade fram som ormar i hagarna mellan den nya och gamla landsvägen. Jag åkte också i "kafferännan". En snutt av en riktigt gammal landsväg som blev mer och mer igenvuxen för varje år men det var en genväg och man tjänade några meter. Oklart varför en döpts till Kafferännan. 

   På senare tid var det den gången jag cyklade från jobbet en sen novemberkväll på väg mot ett möte och i novemberslasket och den regnblandade snön gjorde mig genomsur och jag fick sitta på mötet i bara k-ls-ng-rn- för att inte dra på mig dubbelsidig lunginflammation. På vintern när jag pendlar till jobbet och det kommit nysnö som fastnar mellan skärm och däck får det den effekten att byxorna blir bepansrade av is och snö och i bästa fall torkar upp lagom till lunch.

   Så att cykelpendla till jobbet eller cykelträna i skog och mark är inte alltid en solig, härlig upplevelse det kan också vara en utmaning och det gäller att vara förberedd för alla sorters väder och förhållanden. För en cykelpendlare är planering viktig. 

   För cyklisten är en fungerande tvättmaskin a och o.

ÖSK - Varberg BOIS 2 - 1 ( 2 - 0 )

     Idag möttes två lag som inför säsongen var tippade som topplag i Superettan. Varberg BOIS har infriat tipsen och förväntningarna och låg inför dagens match på en 3:e plats i tabellen. Hemmalaget Svartvitt har skändligen misslyckats och parkerade på en 15:e plats inför dagens match, en placering som är lika med nedflyttning i dagsläget. Trots en bra inledning av serien då Sport efter fem omgångar låg i topp har laget sedan dess sjunkit som en gråsten i tabellen. En liten och ung trupp, många skador på bärande spelare och rutinerade lirare som varit ur form är väl de största anledningarna tillsammans med ett uselt kollektivt självförtroende tillsammans med den grandiosa bild av föreningen som målas upp av dem själva av var ÖSK egentligen borde höra hemma i seriesystemet. En bild långt ifrån dagens verklighet.

   Vårens drabbning på Påskbergsvallen i vackra Halland slutade oavgjord och mållös. Tidigare säsonger har matcherna på Behrn bevakats av Lilla Fridolf för bloggens räkning. 2020 2021 2024 2025 två gånger i allsvenskan och två gånger i Superettan med två segrar, en förlust samt en oavgjord som resultat för hemmalaget.

Kan bli ett Jetebra nyförvärv.
Foto: ÖSK Fotboll

   ÖSK har de senaste två matcherna gjort sju mål vilket är bra för självförtroendet. Tre mål mot Brage i senaste seriematchen som slutade oavgjort på Domnarvsvallen efter en sen kvittering av Sport och 4 baljor mot Sollentuna i Svenska cupen där nu ÖSK är kvalificerade till vårvinterns gruppspel. På spelarfronten såldes vårens succéjunior Viktor Sandberg till Mjällby i veckan, men spelar klart innevarande säsong i Svartvitt. Tidigare har göteborgaren Kim Dickson lånats ut till AFC Malmö där han sprutar in mål resten av säsongen. Men den stora nyheten veckan innan match var halvårsförvärvet av rutinerade försvararen Jetmir Haliti. En snabb, högerfotad försvarare med proffs- och allsvenska meriter. En svenskfödd kosovoalban med tre allsvenska säsonger innanför västen. Värvad på grund av Erik McCues nya knäskada som håller honom återigen borta från fotbollsplanen. Inte samma knä och inte korsbandet men väl så tråkigt besked speciellt som hans spelstil gett försvaret en helt ny dimension. Sedan tidigare kämpar Hampus Söderström med sin rehab för sin knäskada. Båda saknas å det grövsta med på planen med sin respektive spelstil och fighterhjärtan.

   Så blåser domare Oppong igång matchen och publiken har samma förhoppningar och förväntningar som vanligt. Svartvitt får helt enkelt inte slarva bort 2025 års bragdavslutning och hjälteinsatser genom ett svagt 2026. Idag får ÖSK till ett tryck mot hallänningarna och skapar halvchanser mellan 6:e och 11:e minuten som avslutas med att RWP har ett friläge men örebrobekantingen Strindholm täcker ut. Varberg är starka och tunga att möta men i 25:e minuten efter det att svartvitt avstått en mängd skottmöjligheter i samma anfall går bollen till Yasin som vågar ta avslut men bollen fastnar framför mål på Yacoub som slår in den vid stolproten. 1-0. Ledningsmålet följs upp med en kanonchans för Kalle från nära håll som Strindholm räddar flaxande som en avslutning på en trippelchans för Sport. Detta efter säsongens snyggaste anfall där bollen hela tiden gick framåt med tempo och precision i passningarna. ÖSK skapar mängder med energi genom snabbt djupledsspel, högt tempo, variation i passningsspelet som kröns i 46:e minuten av ännu ett mönsteranfall med spelvändning, crossboll, inspel i box, överhoppning och skott av Yacoub som därmed blir tvåmålsskytt. 2-0. 

   ÖSK fortsätter första tio av andra halvlek med tempot och energin från första halvlek och med bra längd på passningarna som håller hallänningarna konfunderade och handlingsförlamade och serietrean ser ut att vara väldigt uddlösa. I 59 minuten har RWP en farlig nick men Strindholm sträcker ut och räddar med nöd och näppe. En reducering i 67:e för Varberg, lika överraskande som orättvis, 2-1, ger en nervös avslutning för svartvita spelare och publiken. ÖSK kämpar vidare med näbbar och klor i den allt intensivare Varbergsdominansen då hallänningarna fått energi och vittring genom sitt mål. Men 4228 i publiken gör sitt för att stötta svartvitt på planen som tröttnat rejält. Varberg har en rökare i ovansidan av ribban i 82:a och ett offsidemål i 88:e när fjärdedomaren visar på 7 minuters tillägg. En tät och brunkande avslutning på matchen, inte vackert, men 3 poäng.

   Bäst i ett lag av hjältar var Yasin, Yacoub och Stenberg men alla har överbetyg att kvittera ut efter passionerat slit för tre poäng.

   För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet. 

Omloppsbanor av Samantha Harvey

Foto: ÅJ

   Samantha Harvey har lagt ned mycket tid och kraft på research inför boken med originaltiteln Orbit. Hon har läst dokument och tabeller från NASA och ESA, intervjuat astronauter och kosmonauter, studerat redogörelser för hur det är att leva i tyngdlöshet och hur det är att leva i rymden, äta maten, sköta hygienen, sova i tyngdlöshet och existera på tusentals kilometer ovanför moder jord utan riktigt fotfäste. Allt detta på få kvadratmeter tillsammans med likasinnade, men ändå okända människor som du är tvingad att lita på och säker på att kunna lägga sitt liv i deras händer. Vad snurrar runt i dessa människors inre och vilka är deras tankar när rymdstationen rusar fram i en hastighet av 28000 kilometer i timmen?

Rymdfilosof Harvey

   Boken är rymdfilosofi ur sex astronauter och kosmonauters synvinkel som kämpar varje dag mot lusten att upplösas i rymdens tyngdlöshet och stilla evighet. Rymdfararna avverkar 16 varv rund jorden per dygn vilket gör att tiden och positionen är en utmaning att hålla reda på för rymdfararna när ett varv runt jorden tar 90 minuter. Det är 16 dagar och 16 nätter på ett rymddygn att hålla reda på i en tyngdlös bubbla högt ovan jorden. 16 soluppgångar och 16 solnedgångar på ett dygn för de tidsvilla rymdresenärerna.  

   Det blir inte bara arbete utan också reflektioner, minnen, längtan och förnyelse i ett kosmiskt perspektiv från de enskilda astronauterna och kosmonauterna. Beskrivningar finns också på skillnader mellan de olika nationaliteterna träning, utbildning och traditioner. Boken är en hyllning till jorden och det klot vi bor på.

   En fascinerande liten bok där förarbetet måste tagit en enorm tid, förutom det tankearbete som är kopplat till den filosofiska delen. Harvey har skrivit många romaner om smala men ändå stora ämnen till exempel Alzheimers och moral och plikt. Boken Omloppsbanor ger natuligtvis många tankar till läsaren på både ett filosofiskt plan men också på ett mer praktiskt plan hur det är att vara rymdäventyrare ett jobb som Lilla Fridolf överlåter åt andra.

Boken får 8 Markaskogar

Jorden går upp 1969

Lilla Fridolf upptäcker öl från APEX bryggeri

    APEX bryggeri är ett litet mikrobryggeri i de norra utkanterna av Örebro. Tack vare hängivenhet och att de specialiserat sig på IPA har de lyckats sprida sitt evangelium och sin IPA inte bara i Örebro och Sverige utan finns i många delar av världen hos specialiserade ölbarer och ölentusiaster. De beskriver sig själva som ett hantverksdrivet bryggeri som sätter öl, musik och människor i fokus för sin produktion. Det är människor med en tjock plånbok som är deras kunder gissar Lilla Fridolf, för det är ingen billig öl. Både från puben, bryggeriet och på systembolaget och inte blir det bättre när Fridolf handlar den på Lyktan då det är oftast specialiserade pubar, ölkrogar och näringsidkare med ölintresse som tar in företagets IPA. Biran är ofta ofiltrerad, opastöriserad och naturligt disig, vilket gett ölen från Apex dess signatur. Sortimentet är nästan uteslutande IPA med både dubbel-ipa och trippel-ipa som kraftfulla kungar i Apex-huset. Lilla Fridolf har tidigare smakat sig igenom både olika länders ölutbud men också kikat på de svenska högtidernas maltdrycker och är nu inne på att smaka av de lokala producenterna i Sveriges centrum, Närke.

Påsköl  Spanien  England  Tjeckien  USA  Sverige  Belgien  Grekland  Grekland II Frankrike  Österrike Närkeöl  Julöl  Fulöl  Örebro brygghus

   Apex har specialiserat sig på tillverkningen av IPA men också på konstfärdiga och fantasifulla "etiketter" som ger burkarna ett brutalt, mystiskt och fantasifullt skimmer och sätter fart på fantasin för de som håller i ölen. Det finns många olika sorter och varianter från Apex Brewing Company och Fridolf har provat en kvintett men det finns många fler för er som vill och vågar. Håll till godo kosmonauter.

APEX Orcus ipa 6,5% fruktigt lätt, en surhet som smakar gött med en anstrykning av IPA vilket den ju är. Stark yrsel och mättande syra som är dryg i glaset.

APEX Doom swell ipa 6,5 % Ofiltrerad opastöriserad lätt syra, grumligt men klar smakar ändå lite bittert och bitter blir man över priset på Lyktan 142. kronor men när det pyst är det för sent att ångra sig. Rejäl bottensats för den ovane som inte skakar burken i förväg.

APEX Bock beer 6,7% en mörk julaktig utmaning, söt och svart som nattenspeciell men intressant smak som trots allt smiter ner i strupen även om den är jobbig på slutet, Kornmalt ger struktur och stadga men ingen öl som sätter fart på ölsinnet däremot flyger malen upp ur plånboken. Kunde valt en annan bira från ABC.

APEX Blank generation ipa 6,5%  härlig lyster lätt grumlighet som en ipa ska se ut, smakar härligt med lätt syra i eftersmaken, ölen bidrar till den slutgiltiga segern för ipa över Lilla Fridolf smaklökar och envisa gubbighet, från hatobjekt till favoritöl typ

APEX Helios ipa 6,5 % skummar men en ipa som smakar gött och sött, klart och friskt trots att det ser grumligt och ofärdigt ut i glaset som den som gör ipadrickaren glad.

Lönnmördaren Fru Shim av Kang Jiyoung

 

Koreansk skröna

   När jag letar böcker i bokhandeln är baksidestexterna en god hjälp och vem kan motstå följande: När fru Shim, arbetslös slaktare och änka med två barn att försörja, svarar på Smile - den leende detektivbyråns jobbannons tycks hennes lycka vara gjord. Hennes nya arbetsgivare menar att hennes lediga handlag med kniven och oansenliga yttre gör henne som klippt och skuren för jobbet som lönnmördare. Med anställningen följer också flexibla arbetstider och en saftig lön. Kort sagt: Fru Shim passar in i beskrivningen som en hand i mördarens handske, men inser snart att det spelar ingen roll hur duktig man är med kniv; att vara lönnmördare är ett stressigt yrke och inget i livet är gratis. 

   Det här är en sydkoreansk skröna av bästa märke med ett dramaturgiskt upplägg som inte är det vanligaste samt har ett brett och mustigt persongalleri. Det är 14 berättarjag i boken vilket gör att man som läsare måste vara vaken och uppmärksam på vem som säger vad och varför. Förmodligen tjänar historien på en omläsning då Lilla Fridolf missat flera lager av bokens upplägg som är okonventionellt. Många gånger berättar de olika berättarjagen samma historia som redogjorts för i ett tidigare kapitel men då ur en annan persons synvinkel vilket bidrar till en komplex och heltäckande bild av händelseförloppet. Med lite mer information för varje gång historien beskrivs läggs ytterligare bitar i handlingen. Det tar en stund innan man som läsare hittar in i den smarta och fyndiga berättelsen och alla de koreanska namnen och ibland smeknamnen på personerna. Vid något tillfälle skiljer endast en bokstav mellan två personers namn vilket tar en stund att upptäcka för Fridolf. Dessutom är det mycket information som är outtalad och finns mellan raderna och ibland bara antyds med subtila och komiska omskrivningar. De kulturella aspekterna går ofta oss europeiska läsare värdshus förbi dessutom äts det mycket koreansk mat i historien och är man inte van med alla olika maträtter och soppor går man miste om en del av bokens själ. 

   Bokens grundhistoria är en skabrös sådan men ur en svensk kontext sorgligt aktuell då kontraktsmördare förekommer i vår svenska vardag med lönnmördare som ännu inte kommit in i tonåren. De rekryteras av skrupellösa äldre och det krävs väldigt lite för att ett kontrakt ska gå ut till någon. När det här skrivs har precis en tolvåring försökt knivhugga en femåring i södra Sverige.

Kang Jiyoung
Foto: Wahlström & Widstrand

Det här är första boken som översätts utanför Asien även om en av Kang Jiyoungs böcker ligger till grund för Disney+ serien A shop for killers. Hon har skrivit många romaner och novellsamlingar som blivit kultförklarade hemma i Korea och man känner igen hennes böcker och stil med att det finns alltid en lönnmördare i hennes verk. Gissar att flera av hennes romaner kommer att översättas till svenska i framtiden. 

Boken får 7 Markaskogar.

ÖSK - IFK Värnamo 1 - 3 (1 - 0)

Stolthet, hjärta och passion

   Kreativitet, mod och glöd är saker som på sistone saknats hos Sport och spelsystemet har vad det verkar hittills inte varit det rätta för motståndet. Vi boomers på läktaren har insett att Superettan en brunkarserie med parkerade bussar till försvar och naturgräs på bortaplan som ÖSK inte har något vinnarrecept för just nu. Stolthet, hjärta och passion står Kubanerna för, men inget som avspeglat sig på laget på planen i de senaste matcherna. Den vinstfria sviten har nästintill sammanfallit med skadan på ÖSKs egen brunkare Hampus Söderström. Laget drar fortfarande storpublik med superettamått mätt trots spelet. Åskådarna i Örebro måste vara masochister som kommer hemmamatch efter hemmamatch med idel svagt spel och usel poängutelning, förmodligen för att få vara med när det vänder. För det kommer väl att vända?

Dags att börja peka med hela handen.

    Smekmånaderna är över för Norling som nu måste börja få ordning på spelet och spelarna. Det har varit för mycket reagge och för lite hårdrock. 15 poäng på 17 matcher är ändå mycket mer än förra säsongen efter 17 matcher då det var 8 poäng om inte Lilla Fridolf missminner sig. Så i det perspektivet finns det mycket hopp och potential. Nu gäller det att sätta plattan i mattan, för det finns en speciell plats i helvetet för sidledspassare. Det ska smaka skit i munnen efter nittio minuter och som det sägs att Hardy Nilsson hockeylegendar sa en gång: Hur svårt kan det vara, puckjäveln ska in i mål!

   I dagens match mot fd allsvenskarna IFK Värnamo har ÖSK en spelare skadad i form kärnkraftverket Hampus Söderström som i det här läget är saknad. Dessutom är John Stenberg avstängd utifrån för många varningar. Ett allvarligt avbräck i de bakre leden. Lagen har mötts två gånger i år. En träningsmatch som svartvitt vann övertygande och seriematchen i våras då ÖSK vann, men knappast övertygande. Smålänningarna har fått tillbaka Viktor Claesson med både proffsmeriter, landslagsmeriter och spelat i både VM och EM men han har ännu inte fått till det efter hemkomsten. Så nu har smålänningarna en giftig anfallsduo i Mikael Antonsson och Kai Merilouto. Måste vara Superettans mest meriterade anfallare ihop med playmaker Claesson. Mot dessa tre ställer ÖSK upp med två juniorer som mittbackar. Viktor Claesson visade sig var matchens dominant styrde ställde levererade bollar gjorde mål och gjorde bort ÖSK helt och fullt.

   ÖSK tog ledningen genom RWS på ett inlägg som sökte sig fram genom dimman och ÖSK fick en smakstart. I 10:e finlirar sig Sport från höger till vänster och Ortmark kan bara skjuta in bollen i mål men passar istället och allt rinner ut i sanden. ÖSK parkerar bussen och Värnamo har boll men få eller inga chanser. ÖSK grisar och spelar på gränsen och inger förtroende med inställningen. I slutsekunderna har ÖSK en kvadruppelchans, men lyckas undvika att få den in i mål.

    I andra halvlek är det efter 56 minuter 1-3 till Värnamo. Ridå! På en målvaktsretur i 49:e kan inte juniorerna där bak komma överens om vem som ska ta bollen smålänningen Björnström petar in bollen.

På nästa retur i 52:a kan Viktor Claesson ohotade slå in bollen från 25 meter. I 56 schabblar Viktor Sandberg å det grövsta och ger bort bollen till Kai Meriluouto som enkelt bredsidar in trean för Värnamo.

Smålänningarna vänder matchen på 7 minuter och ÖSK är helt uppgivna. De 4692 i publiken är vansinniga när Värnamo har två skott i stolpen och ser Viktor Claesson dominerar totalt på Behrn. Det som ÖSK orkar med offensivt är en trippelhörna i 77:e som ger två bra nicklägen som går utanför.

Den inbytte McCue gav positiva signaler efter ett års frånvaro. I övrigt ledsamt när Kusu och Yasin går ut skadade. Kalle pratar till sig en tredje varning och missar nästa match. 

För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet. 

Innan kaffet kallnar av Toshikazu Kawaguchi

Man vill helst ha varmt kaffe 
Foto:ÅJ

   Att läsa böcker skrivna av japanska författare kräver en hel del av läsaren. Även om de är översatta till svenska kan de vara svåra att ta in! Japaner med en annan tradition och historia, andra värderingar och prioriteringar tillhöriga en annan kulturkrets som befinner sig på andra sidan jorden. Lilla Fridolf antar ett japanerna tänker ungefär lika om oss svenskar, europeer. Olika människors tankar, på samma klot, bara väldigt långt bort och få av oss som verkligen varit på besök, men de som varit där är enormt fascinerade. Lilla Fridolf försöker läsa böcker och förstå. Katter har en speciell plats i japaners vardag och kan ibland fungera som läkande på individer men nu har Lilla Fridolf läst om japaner som av olika anledningar vill resa i tiden.

   Innan kaffet kallnar är en poetisk bok som ursprungligen är en pjäs som gjordes om till en roman som nått miljontals läsare. Succén var så stor så boken fick halvdussinet uppföljare på samma tema med cafeét Funirli Finurcli som platsen för respektive boks handling. I boken Innan kaffet kallnar får besökare möjlighet till en tidsresa men med en hel del restriktioner och förbehåll som de måste ta hänsyn till för att nå syftet med sin resa i tiden men även att komma tillbaka till rätt tid. Resan genomförs innan kaffet kallnar vilket har att göra med att ångan från kaffet blandas med tidens ångor som möjliggör den korta tidsresan.

Toshikazu Kawaguchi
författare och dramatiker

   Boken innehåller fyra resor som grundar sig uteslutande på grund av kärlek på ett eller annat sätt. Dialogen är rik och detaljerna rikliga. I detalj beskrivs kläder, mimik, kroppsrörelser som registreras i text och man inser som läsare omedelbart att Kawaguchi egentligen är dramatiker och bokens text är mer som scenanvisningar och regi till skådespelare. Texten blir därför nästan omständig. Inte hjälper det att Lilla Fridolf har svårt att tyda om namnen är mansnamn eller kvinnonamn och ibland smeknamn som blandas in vilket för mig som europe kan vara utmanande. Precis som när man läser ryska författare där namn och smeknamn blandas i olika situationer och i olika personers dialog med personen beroende på hur väl bekanta de är med varandra. 

   Tidsresor är ett klassiskt teama i litteraturen då människor i alla tider ångrat vad sagt och gjort eller vill få svar på frågor som de grubblar över. I Innan kaffet kallnar är orsakerna desamma men en av förutsättningarna för tidsresorna är att de inte får ändra på skeendet och tidens gång. De fungerar därför endast som fördjupande och förklarande för resenären vilket många gånger är gott nog. Namnet Funirli finurcli är italienska och betyder på svenska avsluta dem. Logiskt namn på en plats som sätter punkt för tankar och funderingar hos personer som söker svar på frågor och grubblerier.

   Lilla Fridolf har svårt att komma in i boken och det går till en början trögt. Efterhand som resorna tar sin början utmanas även Fridolf av de österländska värderingarna som ställer krav på läsaren av europeiskt ursprung. Kanske det skulle klarna om Fridolf läste fler böcker i serien men det är inget som i nuläget lockar. De långa detaljbeskrivningarna tröttar och läsaren lockas att hoppa över några rader då och då. Ungdomens läsning av Jules Verne och dennes tidsresor lockade mer, i alla fall i tidiga tonåren.

Boken får 5 Markaskogar