ÖSK - IK Brage 3 - 3 ( 2 - 0 )

   Efter att Sport nu spelat 13 matcher tävlingsmatcher utan vinsts är suget efter en trepoängare stort. Krisen lurar inte längre runt hörnet utan är en realitet som gör att nedflyttning i division 1 är skrämmande nära redan efter 10 omgångar av serien. Trots att det är 60 poäng kvar att spela om är det inte mycket innan dagens match mot Brage som talar för att ÖSK ska klara sig undan nedflyttning och därmed elitfotbollens död i Örebro. Svartvitt spelar utan självförtroende och föreningen är handlingsförlamad åtminstone utåt sett. 

Brage är en gammal antagonist till Sport både i allsvenskan och i Superettan 2023 och 2024 dessutom har lagen mötts flera gånger i cupsammanhang och i träningsmatcher. Både på Eyravallen och i Borlänge på Domnarvsvallen. Det var också från IK Brage som ÖSK värvade den ikoniske Rolf Zetterlund som tränade båda lagen men också spred odödliga oneliners omkring sig. ÖSK har en hel del att tacka den gode Roffe för som skapade ett starkt lag med enkel och disciplinerad fotboll.

   På förhand verkade Sport få ny energi av Jesper Modighs inträde i laget, men den försvann i samma minut som han var tvingad att byta i andra halvlekens 64:e minut. En till synes trygg tvåmålsledning försvann på 11 minuter och därmed också självförtroende och det spel som ändå svartvitt hade. Två härliga mål i första av Kalle och Alperud båda på pass från Erik Andersson som gjorde sin bästa insats på länge. Alperuds mål var en Lamine Yamalkopia med knorr i bortre krysset från strax utanför straffområdet. Matchens delikatess för dryga tretusen tappra på läktaren. ÖSKs tredje mål, som var ett ledningsmål i andra halvlek, gjordes på nick i 85:e av Erik McCue på en perfekt slagen frispark av Samuel Kroon. Men Brage lyckas få in en kvittering på en tilltrasslad situation efter hörna i 93:e minuten till hemmapublikens stora frustration. Tre poäng blev en poäng när nerverna påverkade ÖSKs försvar än en gång. Det som kunde blivit Modigheffekten blev publikaffekten.

   Rutinerade Kalle Holmberg, Jesper Modigh, Erik Andersson, Samuel Kroon och Melvin Bajrovic bäst i hemmalaget fram till genomklappningen i andra halvlek.

    För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

Mors dag

 

Anna-Maja

   Sista söndagen i maj firas mors dag i Sverige. En sedvänja som vi fått från USA där den första Mother´s day firades 1905. 1919 fick sedan traditionen sin början i Sverige men har varit en ifrågasatt tradition på senare år. Mer en köpfest för handlare tycker en del än att det handlar om uppmärksamhet för sin mamma, moder, mor  eller morsa och ibland även för skåningen mossan. Kärt barn har många namn men ändå alltid lika kär. Oavsett om hon fortfarande finns i livet eller ej då en bukett med liljekonvalj får pryda blomlådan på kyrkogården.

   Min mamma, för det var så jag kallade henne, var hemmafru och lantbrukarhustru. Född på tjugotalet och med en för bondesamhället typisk utbildning, sexårig folkskola i ett förkrigssverige som fortfarande var dominerat av gammaldags könsroller och sätt att se på traditioner och värderingar runt manligt och kvinnligt. Hon kompletterade sin utbildning med konfirmation som var viktig men också med en och annan kurs i matlagning och andra kortare utbildningar som gav en tydlig vink om vad hon skulle ägna sig åt i sitt yrkesliv som hemmafru i en lantbrukarfamilj i Östernärke. Mamma för första gången vid 22 utifrån samtidens sedvänja. Tillsammans med pappa tog hon sedan över en en bondgård vid 32 års ålder eftersom de båda inte stod i tur att ärva sina respektive familjers bondgårdar som istället ärvdes av bröder.

   Där i samband med övertagandet av den nya gården började mamma av någon anledning att föra dagbok. Dussinet svarta anteckningsböcker blev det med vaxduksomslag och röda kanter med sidor proppfulla av anteckningar, noteringar om både högt och lågt. De första tretton åren var anteckningarna sporadiska, men från 1971 fram till sommaren 1993 var anteckningarna dagligen återkommande. Det var korta noteringar om vad som hände på gården och vad hon tillsammans med sina man, grannar och vänner gjorde under arbete och på den lilla fritid hon hade.

Livet gick sin gilla gång och årscykeln återkommer år efter år i böckerna. Hon noterar när sädesärlan ses för första gången på åkrarna. Mamma och pappa besöker otaliga kafferep hos vänner och grannar. Det är sillsexor och surströmmingsskivor i privat regi eller tillsammans med vännerna i CKF eller CP där de var aktiva under alla år om lantbrukare.

   Dagboken saknar känslomässiga värderingar även om omtänksamhet och känslor inte saknades i mitt hem, dagboken är mer som en beskrivning av året på gården. Mamma skriver också på ett ställe: Meningar som stöd för minnet. Ett bevis för detta är noteringen runt min födelse. 25:e Började slå vallen. Åke föddes på kvällen. 27:e Målade vitt på husen.  

   Mamma noterar året på gården och vem som gör vad och när. Hon noterar vädertyper och när snön kommer på hösten. Hon noterar hur mycket blåbär och lingon de plockar och när karlarna på gården börjar med sådd och skörd. Hon skriver när korna kalvar och när kalvost och ostkaka bakas. Livet kan verka enformigt men man kan ändå märka förändringen, men långsamt och inte utan att det noga noteras. 

   Min mamma har lämnat efter sig en beskrivning av åren på gården, ett dokument av en tid som aldrig kommer tillbaka. Dagböckerna hjälper mig även att minnas min mamma så här till mors dag. Jag är glad att hon skrev böckerna. Tack mamma!

ÖSK - GIF Sundsvall 1 - 2 ( 1 - 0 )

Tränare Patrik pekar ut riktningen
Foto: ÖSK Fotboll

    Svartvitt saknar vinst och självförtroende efter sju omgångar. Hopplöst sist i tabellen med en poäng. Däremot har de målvakter med tvivelaktigt fotarbete. En otur som grinar laget i ansiktet. Bortdömda mål och motståndarmål i slutsekunder av matcher som gett poängtapp. Krisen lurar runt hörnet för laget och staden rent fotbollsmässigt och de två smålänningarna som ansvarar för laget krävs på resultat och poäng. Kraven på deras omedelbara avsked ställs ogenerat av stadens fotbollsfans. Fem dagar innan matchen mot Giffarna agerar styrelsen och tränare Sreten Kenic får gå och ersättas på kort varsel med ÖSKs egen P19 tränare Patrik Haginge. En P19 tränare som ersätter en annan P19 tränare i hopp om en nytändning i laget! Det ropas också på omedelbara spelarförstärkningar trots att transferfönstret är stängt. En kontraktslös Jake Larsson är ett tänkbart namn, även pensionerade Mohammed Saed kanske skulle kunna vara ett omedelbart tillskott innan fansens våta dröm i form av Ahmed Yasin kan komma till sommaren. Tre spelare med allsvenska rutin och lirare som kan ge erfarenhet och stabilitet till laget. Flera av de spelare i laget som var tänkta som stöttepelare och rutinerade rävar har inte alls nått upp till förväntningarna och har istället skavsår i knävecken efter all tid på reservbänken så här långt. 

   Trots den bedrövliga inledningen av Superettan så är det inte poängmässigt långt till kvalplats och fast mark i tabellen men än så länge finns det inte mycket i ÖSKs spel som ger hopp om ett avancemang i tabellen. Sports smala lycka är att lagen i S1 slår varandra lite hur som helst, då serien är en oförutsägbar sådan. Giffarna från Sundsvall är också ett av de lag som följer ÖSK upp och ner mellan allsvenskan och Superettan och en potentiell räddningsplanka för närkingarna när serien räknas ihop i höst.  

  Följaktligen har lagen stött på varandra ofta genom åren.  2016  2017  2018  2019  2023  2024  är de fighter på Behrnabeu som bloggen bevakat för er läsares räkning. Många gånger bottenmöten i den serie lagen befunnit sig i och alltid har bloggen krävt att Sport ska ta på sig blåställen och kämpa, precis som kravet är idag på laget.       

   ÖSK levde på Hagge-effekten i 60 minuter. Dominerade matchen, spelade distinkt, jobbade och slet för varandra och klubbmärket. Flera chanser som sammantaget var värda åtminstone ytterligare ett mål. ÖSK var tunga framåt då Kalle fått en offensivare roll tillsammans med unge Hrastovina som visade prov på tufft och respektlöst spel. På en tilltrasslad situation med inspel från Yacoub stötte Alperud till sist in bollen i 30:e minuten och ÖSK var i zonen. Alla spelade som Hagge ville med ett nyvunnet självförtroende som osade tre poäng. I 61:a minuten fick Giffarna frispark på högerkanten och samtliga spelare i hemmalaget stod och sov och framförallt Pålsson i buren som ägnade sig åt att dirigera försvaret. Då passade Manchon i Sundsvall på att rulla in bollen i tomt mål från 20 meter. Ridå. Helt plötsligt var allt självförtroende borta och Sundsvall tilläts ta initiativet i matchen. Mängder av byten i hemmalaget en viss press av hemmalaget och grinigt spel samt en domherre som flöjtade i tid och otid men aldrig visste man som publik varför.  Han gav hemmalaget 6 ostskivor och Kroon är avstängd nästa fight. Och som om inte det vore illa nog så petar Sundsvall in vinstmålet till 1-2 i 95:e minuten efter en tilltrasslad situation där Sport haft möjlighet att slå undan bollen. Division 1 kommer obönhörligt närmare för Sportklubben.

    I ÖSK får Linus Alperud, Erman Hrastovina och Samuel Kroon godkänt betyg men insatsen för alla spelare var ändå hygglig i jämförelse med tidigare hemmamatcher den här säsongen.

    För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

Konsertsommaren 2025 N:o 1 John Holm 9/5

    På ett pojkrum i mitten av sjuttiotalet snurrade plattorna i tid och otid. Sommargästerna från Stockholm hade relativt nyligen flyttat in i ett tomt timmerhus nära vårt eget hus lite längre bort i byn. Att deras son som var ett par år äldre än mig var speciell stod klart redan från början då han bar en djurgårdströja! Nåväl, musik och idrott blev våra gemensamma intressen och tidsfördriv. Vi hoppade höjd och lyssnade på Steely Dan, The Beatles, Frank Zappa, T.Rex men också svenska proggare som Hoola Bandola band och den mytiske och mystiske John Holm. Vilken härlig och bekymmerslös tid!

Solodebuten från 1972

   John Holm, urstockholmare, född 1948 på Lilla Essingen och klasskamrat med Roffe Wikström upptäcktes i sjuttiotalets proggkretsar och debuterade 1972 med albumet Sordin, följt av Lagt kort ligger 1974 och 1976 kom Veckans affärer. Tre klassiker från en tid då budskapen var politiska och idealistiska. Sedan försvann Holm från musikscenen men gav ut Verklighetens afton 1988 och 1999 kom hans sista album Vägen till Californien efter att han spenderat en länge tid i Amerika för att smita undan svensk  uppmärksamheten och strålkastarljus.

    Med Anders Burman som producent garanterades en fantastisk samling studiomusiker som uppbackning till Holm på debutskivan. Björn J:son Lindh, Marie Bergman, Kenny Håkansson, Rolf Wikström, Ola Brunkert och Mike Watson. På de kommande plattorna tillkommer Anders Berglund, Per-Erik Hallin och Lasse Wellander så John Holm kan knappast klaga på den musikaliska uppbackningen.

En grånad Holm på turné

   Nu 20-talet år in på 2000-talet har Holm efter många års tystnad börjat ta ton igen. Han reser land och rike kring både som trubadur, men även med band och lirar sina klassiska låtar. Med hög nostalgifaktor lyssnar grånade prostatagubbar på sin ungdoms musik. Makeriet bjuder den här fredagen kvällen en tillbakablick på

John Holm och hans band

sjuttiotalets mest tillbakadragne och hemlighetsfulle rockpoet. Holm uppträder i tjock fleecetröja, toppluva och håret i en lång grå tofs. Han äntrar scenen tillsammans med övriga musikanter utan att presentera vare sig själv eller bandet. Minimalt med mellansnack, inget extra i form av ljus, ljud eller show, bara klassiska låtar ur den egna katalogen med några få undantag. Vänner och bekanta tror bloggen ska gå och titta på John Holmes men vad bloggen vet så har denne helt andra kvaliteter än kvällens rockpoet. Holm sitter längst fram på scenen och spelar akustiskt gitarr och visar prov på sin strävan mot perfektion på gränsen till OCD, speciellt mellan låtarna då ljudet på gitarren ska upp ett halv steg för att inför nästa låta ska ljudet ner en aning. Gruppen som backar Holm är ett gäng yngre, habila musikanter men det passar in i sammanhanget med John Holms särpräglade röst som inte har tappat sitt darr och vibrato. Egna låtar blandas med några Dylancovers. Höjdpunkten är slutet då Du e en stor grabb framförs i en modern funkig version och Amerika ger ett fartfyllt slut på den timslånga konserten som är en triumffärd tillsammans med den grånade men hängivna publiken. Bloggen saknar dock den personliga och nostalgiska favoriten Frågor bland många från LP:n Lagt kort ligger. 

Konserten får 6 nostalgiska Markaskogar
 

ÖSK - Trelleborg FF 0 - 0

Kroon, bäst i laget så här långt.

    Idag var goda råd dyra. Fem förluster på de inledande fem omgångarna av superettan anno 2025. Starten på årets säsong har varit som en ond mardröm. Karaktärsspelare som sviker, unga killar som inte kommer upp i standard, målvakter som gör fatala misstag och krävande supportrar som är på väg att tappa tålamodet med taktiken. En till synes orutinerad ledarstab som inte klarar av att anpassa taktiken till läget. Idag var det viktigt att spelarna visade attityd, en attityd som ger poäng. Sreten laborerar med laget i någon slags demokratisk anda och lagets agerande på plan andas osäkerhet och nervositet. Motor-mouth Ahmetovic måste snart fundera på sin och tränarens framtid om inte laget börjar plocka poäng snarast. 

   På andra sidan mittlinjen ställde sig Trelleborg idag som tillsammans med ÖSK och Umeå redan sladdar i tabellen. Ett Trelleborg som imponerade under Svenska cup-spelet på försäsongen men som nu tappat rejält. Laget från skånska sydkusten har stött på ÖSK förut på Behrn 2018  2022  2023  2024 i vad som oftast varit målsnåla och oavgjorda tillställningar. Ingen champagne-fotboll precis och publiken har kunnat hålla sig för skratt. Idag krävdes kämpatag från samtliga elva i hemmalaget för att håva in en trea. Dagens motståndare är precis som Sport ett hisslag mellan allsvenskan och superettan. Det är en överhängande risk att hissen detta år slår i botten för något eller båda lagen och man får kliva av elitfotbollen till division 1. 

   Fighten inleds trevande och båda lagen spelar avvaktande och man märker att det är mycket på spel i dagens match. I 24:e minuten får Antonio Yacoub en fet dubbelchans inom tre sekunder gör målvakten två tokräddningar.  I andra hade Linus Alperud en lurig frispark från 30 meter som målvakten motar med visst besvär och på returen störtar Lucas Shlimon av alla människor men schabblar till det hela och målvakten skopar enkelt upp bollen. Matchen präglades av felpass och tekniska misstag. Märkligt att se hur erfarna och rutinerade svartvita spelare har blivit så dåliga sen förra säsongen!?! 

    Matchen går nog till historien som den sämsta bloggen beskådat på Vallen, denna gång tillsammans med 2918 andra olyckliga. Möjligtvis skrivs historia i matchen som början till slutet för elitfotboll i Örebro. Sista kvarten ökar intensiteten något då båda lagen vaskar fram några halvchanser och hörnor men lagen är lika ofarliga framför mål som en tandlös get. Trelleborg är ännu sämre än ÖSK idag och det räddar en poäng till hemmalaget. Hoppas ledningen, styrelse och tränare inser att vi inte betalar entre för att se försvararna spela i sidled och stå och trampa på bollen som den vore en dynggrep. Här krävs förändring.

   Lowe Astvald och Erman Hrastovina gör två pigga inhopp annars är det Erik McCue, Samuel Kroon och Linus Alperud som försöker mest.

    För övrigt anser bloggen att Behrn arena borde byggas in av läktare om det finns några resurser kvar när kommunal skola, vård och omsorg fått tillräckligt för sin verksamhet.

Gertrude Stein Stora scenen Dramaten 2/5

Dramaten, sedd från Nybroplan
Foto: Nord 68

     Dramaten, det låter väldigt dramatiskt och ibland är det nog det. Skådespelartalanger samsas med bedagade divor och maktfullkomliga äldre herrar som stått länge på tiljorna. Bombastiska teaterrävar blandas med konkurrerande unga teatertalanger. Kvinnor och män i en subtil envig och en metoo match. En institution i svenskt kulturliv, ett nav i teaterkretsar och ett strävansmål för aktörer över hela landet. Ingen skådespelare med ambitioner skulle tacka nej till att uppträda på traditionstyngda Dramaten. Ett marmorpalats vid Nybroplan byggt och invigt 1908, ritades av arkitekt Fredrik Linjekvist. Kungliga Dramatiska teatern grundades 1788 av Gustav III och har sedan dess varit den ledande stjärnan inom svensk teaterkonst. En imponerande byggnad för en förstagångsbesökare.

    Den här fredagen utnyttjar bloggen sin julklapp som består av en biljett till enmansföreställningen om Gertrude Stein med Johan Rabeus i titelrollen på Dramatens stora scen. Han spelar den amerikanska arvtagerskan som spenderade delar av sin förmögenhet på att upptäcka och stödköpa konst av mellankrigstidens konstnärstalanger i Paris konstnärskretsar. Hon var själv en författare och en och annan annan författare stöttades också hemma i hennes konstnärssalong på 27 rue de Fleurus i Paris.  Ett annat epicentrum i mellankrigstidens Paris för intellektuella var den engelskspråkiga bokhandeln Shakespeare and Co dit även Gertrude Stein och hennes livspartner Alice B Toklas hittade. De gick dit för att köpa böcker, låna böcker eller för att lämna böcker, men också för att träffa andra i den intellektuella den engelskspråkiga kulturkretsen som fanns i Paris vid den här tiden.

Johan Rabeus i titelrollen som Gertrude Stein
Foto: Dramaten

Gertrude och Picassos Gertrude
på väggen

   Ernst Billgren står för scenografi till Marty Martins monolog och Carl Johan Karlsson har regisserat. Stycket har spelats en gång tidigare på Dramaten, 1985 närmare bestämt, då med Margareta Krook i titelrollen. Det handlar om Gertrudes sista kväll innan flytt. Rabeus äger Stora scenen den här kvällen och gör guld av ett ihåligt manus. Det förs en dialog både med Alice och den till Florens flyktade brodern Leo fast de inte finns på scenen! Gertrude befinner sig i livets slutskede och Johan Rabeus får fram Gertrudes självgodhet och brist på självinsikt på ett intelligent och raffinerat sätt.  Det förekommer musik i föreställningen samt en interaktiv back-drop som kompletterar på ett sofistikerat sätt. Dessa delar av föreställningen är sparsmakade och genomtänkta. Scenen har lånat sin färgsättning från Picassos blå period. Men Rabeus borde burit fotsid tweedkjol precis som Gertrude. Det är vansinnigt mycket namedropping som kunde undvikits om Alice B Toklas fått vara med på scenen i en dialog, dessutom hade det varit tydligare om Gertrude pratade högt för sig själv eller som nu ibland till sig själv och ibland till publiken. Lite förvirrande även om ingen kan ta från Johan Rabeus framförande där det alltid imponerar när en person står på scenen och lyckas fängsla publiken. Den här gången en fullsatt salong framför Dramatens Stora scen.

Föreställningen får 7 Markaskogar.