Grusade vårkänslor

 

 

Vintercykling

   Två gånger hittills i år har det blivit dags att ta fram reparationssatsen för däck och slang. Inte det enklaste i dagens läge då konstmaterial har ersatt gummi och det inte är lika enkelt att laga slang längre enligt de gamla vulkaniseringsprinciperna. Jag har också blivit rekommenderad att aldrig laga en slang mer än två gånger. Vid tredje punkteringen på samma slang skall jag byta enligt förståsigpåare och jag undrar var detta råd kommer ifrån egentligen. Kan gummifabrikanterna ha ett finger med i spelet?

   Man kan ana en konspiration mellan de företag som ordnar fram det finfördelade stenkross som finns på cykelbanorna och kommunen som distribuerar krossen samt alla de cykelhandlare som finns i staden. Dessa tålmodiga cykelfixare som när jag vänder ryggen till i cykelaffären ler i mjugg och gnuggar händerna åt de inkomster de får från mig, en intet ont anande vintercyklist. En sak som jag investerat i för att undvika alla dessa lagningar av slang och besök hos cykeldoktorerna är punkteringssäkra däck. Detta är en anpassning som cykelhandlaren gjort av sortimentet och naturligtvis erbjuds dessa inte helt gratis. Viktigt är dock att komma ihåg att detta däck inte är punkteringsfritt utan bara punkteringssäkert. Ett säkert däck är ju inte fritt från punkteringar som handlaren förklarade för mig när jag trots denna investering drabbades av punka. Dessa däck ger en något tyngre cykling, men mer träning för en gammal man är aldrig fel.

Punka

   Nu närmar vi oss månaden april som med sitt ombytliga väder sätter käppar och punkteringar i hjulen inte bara på cyklister utan också på vårens ankomst. Ena dagen kan månaden erbjuda sommartemperaturer och fantastiskt väder för att nästa dag huka sig för två decimeter blötsnö som förlamar vårkänslorna och ger mig som cyklist en påminnelse om min dödlighet. Då kan helt plötsligt det förrädiska stenkrosset verka till min fördel. Mjukt inbäddat i aprilsnö kan faktiskt gruset vara en fördel där på cykelbanan när jag sladdar runt på min väg till och från jobbet. För det är ju så det är tänkt, krosset skall hjälpa mig från att halka och slira omkull. Bryta armar och ben och skaffa mig skrapsår och trasiga knän är inget jag vill på min väg till och från jobbet. Det räcker med rosiga kinder och rinnande näsa när bloggen gör entré på arbetsplatsen.

   Så för mig är våren här först när gruset och snön definitivt är borta.