Det finns mängder av ord i det svenska språket som inte används så ofta längre. Ord som används av få. Ord som förstärker och färgar språket där dess ursprungliga betydelse glömts bort och sjunkit undan ur människors medvetande och dagliga språkbruk. Ord som får bloggen att dra på munnen när de används inom hörhåll för bloggens uppmärksamhets- och audiologiska ramar. Dessa ord har ofta tveksamt eller okänt ursprung och användningen idag kan ge olika betydelser och innebörd till ordet än orden ursprungligen stod för. Bloggen har forskat lite på nätet och i minnets labyrinter för att visa på några av favoritorden i språkets utkant.
Syltrygg hörde bloggen för dussinet år sedan och det är någon i bekantskapskretsen som använder ordet ofta. En syltrygg är en person är att betrakta som ryggradslös och är av allmänt svag karaktär och en person man inte kan lita på. Förekommer jämförelsevis ofta i språket.
Snarfager Till det döpte min arbetsledare på sommarjobbet för fyrtiofem år sedan den nyfikna och pratsugna kvinnan som bodde granne med arbetsplatsen. Hon var inte den kvinnan som i första hand tänkte på sitt yttre. Varken sin kroppsliga uppenbarelse eller i sin klädstil som var synnerligen personlig. Han tyckte hon var allt annat än fager så han använde omdömet och ordet som ett negativt tilltal.
Dragnagel Dryck när du på påskbordet, midsommarafton eller på julbuffén bjuds på en sup kan någon kalla det för dragnagel. Känner att det finns en inneboende styrka i ordet som inte står själva supen långt efter men gott är det, oavsett.
Rackabajsare och rackartyg Rackabajsare är samma sak som dragnagel, kärt barn har många namn. Medan rackartyg är något som man som barn gör fast man inte får. Bloggen har aldrig hört att vuxna gör saker som betraktas som rackartyg möjligtvis det som nu kallas för ”att pranka någon” dvs luras. Rackare betydde i vissa delar av Sverige bödelns dräng så det är ett mörkt ursprung till ordet även om den drängen förmodligen var en oskyldig pojke.
Flåbuse ett epitet som ibland kan betyda rackare men egentligen är en gåpåig person, ibland brutal och närmast ett råskinn. Kan med fördel ges som tilltal till spelare som ofta är utvisade inom olika lagidrotter.
Junker |
Gunstig junker är en skojare och ung man, kommer ursprungligen från tyskan, betydde ung ädling som ännu inte fått några titlar eller dekorationer, Ulla Skog använde ordet nedsättande, men roligt, i en klassisk Lorrysketch på 90-talet.
Bodknodd eller Sillstrypare, två namn för biträde i en handelsbod, båda namnen användes nedsättande av äldre personer varav min far var en som använde det ofta, även om en person som ägde affären. Sillstrypar´n dök också upp i skepnad av en gitarrspelande slusk hos Nationalteatern på sjuttiotalet när de ville dissa Melodifestivalen.
Det finns naturligtvis många ord som används av ett fåtal men bloggen blir lika glad varje gång ett av dessa ord fladdrar förbi örat hos bloggen. De kan vara regionalt eller lokalt förankrade men lika gärna kan de användas frekvent i en familj eller en familjemedlem. Länge leve språket och de roliga orden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar