![]() |
| Titiyo på turne |
Via en svensk mamma och en Sierra Leonsk pappa fann hon biljetten till världsmusiken och släktskapet med både Neneh Cherrie och Eagle-Eye Cherrie gav musikalisk draghjälp i den hårda och tuffa musikbranschen. Och de afrikanska influenserna hörs i den elektroniska och småjazziga version vi idag ser av Titiyo. Det finns också otaliga dödskallar på scen och bland instrumenten som Titiyo spelar på. Jag funderar på om dödskallarna är något Sierraleonskt eller om Titiyo själv har någon slags åldersnoja när hon nu närmar sig 60 år.
Det är varmt kvavt och fullsatt och många bland publiken springer fram och tillbaka under den 67 minuter långa konserten för att fylla på sina vätskedepåer. Från scenen sjunger Titiyo på svenska men låter också övriga musikanter märkas från scenen på trummorna, på klaviaturen och från gitarr och bas. Mest hörs de taktfasta trummorna medan Titiyos sång hörs dåligt i den totala ljudbilden. Eller är det Titiyo som har premiärnerver?
Det är flera låtar som hon burit med sig från Så mycket bättre som hon bär med sig Somliga går med trasiga skor. Från sin egna tidigare produktion får endast Come Along plats. På skivan Hemland finns även Mina Ögons Anna Ahnlund inblandad med sång. Och påverkan på scenen finns det drömska invävt i det elektroniska med jazz och afrikanska.
Konserten får 4 Markaskogar
#titiyo #underbarhimmel #wadkoping

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar