Klipp

   Det fanns en tid då jag spottade ur mig kåserier i rask takt. Men sedan mina tjänster blev överflödiga (fick sparken från min post i länet) har jag lagt av mig något. Men det dyker fortfarande upp mer eller mindre genomtänkta tankar som nu inte kommer på pränt mer än i undantagsfall på bloggen. Men nu är det dags för en ny idé och ett nytt infall att nå min egen blogg i brist på andra möjligheter till publicering och offentlighet. 

   Jag har tidigare under min tidningsbaserade kåserikarriär reflekterat om hur min fru helt sorglöst pressade ut tabletter ur aluminiumkartan i en total brist på ordning och struktur. I ett annat kåseri erkände jag inför världens kritiska ögon att jag ordnade disken i diskmaskinen efter min fru som utan en större plan eller tanke ställde tallrikar, glas och bestick i en fullkomlig, i mitt tycke, o-ordning. Det har nu gått så långt att hon slutat ställa in disk i maskinen och i stället överlåter åt mig att göra det från början. Men nu har jag med dagens skenande elpriser fått min revansch för detta min något petiga inställning till diskmaskinspackningseffektiviteten.

   Vi hänger dagligen och stundligen på sociala medier och både vuxna och växande har mer eller mindre telefonen i ett fast grepp i högerhanden. Vi är på väg att bli ”enhänta” något enahanda skulle man kunna säga. På de flesta av mediekanalerna kan man nu titta på filmer eller klipp som handlar om allsköns företeelser. Padelmatcher, fotbollsmål, yogaövningar, reklam i största allmänhet och folk som ramlar. Jag gissar att många av er också kan fastna i dessa klipps oändlighet på mobilerna. För varje klipp som vi fastnar för läser datorn eller telefonen vår algoritm och fler och fler klipp av samma sort dyker upp på våra skärmar. Så lockas vi in av algoritmerna och fastnar i det digitala garnet.

   Det har nu blivit dags för mig att erkänna vilka filmer som jag ibland hypnotiseras av. Det är filmer som bejakar mitt ordningssinne och ger en märklig tillfredsställelse av någon form av tillfredsställelse. Jag kan inte uttrycka det på något annat sätt då jag tittar på filmer när man klämmer ut pormaskar och variga bölder i extrem närbild. Många i min närhet finner detta vidrigt och har ingen förståelse för min fascination. Det finns filmer (klipp) på när man rengör pooler som varit övergivna i åratal och i princip är fyllda av en grön gegga och genomgår en fullständig renovering och restaurering. Det finns filmer där män och kvinnor i gummistövlar och galonbyxor tvättar äkta mattor som verkar samlat damm och smuts sedan slaget vid Hastings. Det finns klipp med trädgårdsmästare som gratis omvandlar övergivna och övervuxna tomter från träd, buskar och gräs till en av förortens vackraste trädgårdar.

   Det är mitt ordningssinne som får en inre tillfredsställelse och skjuts genom alla dessa korta klipp på något undermedvetet sätt. Nu måste jag sluta skriva för jag måste se ett klipp med en snubbe som renoverar en genomrostig motor från en Corvettte 65:a som hittats övergiven i en skogsdunge i Alabama.