I år är våren tidig, i alla fall om man tänker sig att våren börjar när snön smälter undan. Första vårmånaden räknas väl annars som mars, men i år dök våren upp redan i februari, då försvann den snö som kom sent den här vintern. Snön försvann, men till förtret för mig som cyklist finns gruset kvar på vägar och cykelbanor. Inte riktigt grus heller, stenkross, för det har våra makthavare och ansvariga bestämt att det skall vara. Sand, det är ett minne blott, för när vindarna kommer försvinner sanden. Då har stenkrosset mer motståndskraft och ligger still för den mest envisa nordanvind. Det enda som får stenkross att lämna cykelbanan är när den sätter sig som knivar i mina cykeldäck och får istället luften i däcken att försvinna och mig att säga några mindre väl valda ord om livet som cykelpendlare.
![]() |
Stenkross |
Man kan ana en konspiration mellan de företag som ordnar fram det finfördelade stenkross som finns på cykelbanorna och alla de cykelhandlare som finns i staden. Dessa tålmodiga cykelfixare som när jag vänder ryggen till i cykelaffären ler i mjugg och gnuggar händerna åt de inkomster de får från mig, en intet ont anande vintercyklist. En sak som jag investerat i för att undvika alla dessa lagningar av slang och besök hos cykeldoktorerna är punkteringssäkra däck. Detta är en anpassning som cykelhandlaren gjort av sortimentet och naturligtvis erbjuds dessa inte helt gratis. Viktigt är dock att komma ihåg att detta däck inte är punkteringsfritt utan bara punkteringssäkert. Ett säkert däck är ju inte fritt från punkteringar som handlaren förklarade för mig när jag trots denna investering drabbades av punka.
Nu närmar vi oss månaden april som med sitt ombytliga väder sätter käppar och punkteringar i hjulen inte bara på cyklister utan också på vårens ankomst. Ena dagen kan månaden erbjuda sommartemperaturer och fantastiskt väder för att nästa dag huka sig för två decimeter blötsnö som förlamar vårkänslorna och ger mig som cyklist en påminnelse om min dödlighet. Då kan helt plötsligt det förrädiska stenkrosset verka till min fördel. Mjukt inbäddat i aprilsnö kan faktiskt gruset vara en fördel där på cykelbanan när jag sladdar runt på min väg till jobbet. För det är ju så det är tänkt, krosset skall hjälpa mig från att halka och slira omkull. Bryta armar och ben och skaffa mig skrapsår och trasiga knän är inget jag vill på min väg till och från jobbet.
För mig är våren här först när gruset definitivt är borta från cykelbanor och vägar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar