Bloggen har frångått sin vana att läsa döda manliga författare och har den här gången läst en kvinnlig författare, till på köpet i allra högsta grad levande. Fransyskan Vanessa Springora beskriver sin tonårstid som älskarinna till en 36 år äldre man. Mannen var en fransk kulturpersonlighet och författare som använde förhållandet som underlag till flera alster i sin litterära produktion. "G" som mannen kallas i boken medverkade i media och alla i det franska kulturlivet mer eller mindre kände till författarens fäbless för minderåriga flickor samt hans årlig resor till Filippinerna.
Boken gavs ut under 2020 och skrevs i skuggan av metoo-rörelsen. En rörelse som aldrig riktigt fick fäste inom det franska samhället eller den franska kulturkretsen som den fick i USA eller i Sverige. Något som ytterligare breddade vägen för den franske författaren som nu hunnit fyllas åttio år och fortfarande åtnjuter stor legitimitet i sina beundrares ögon.
Samtycket av Vanessa Springora |
Texten är ett självbiografiskt stycke prosa som beskriver Springoras ungdomstid, osentimentalt och osminkat även om det är med stora mått av skam och skuld som hon ser tillbaka på tonårstiden.Den unga Vanessa är författarens musa, men i efterhand blir hon en central gestalt i hans författarskap där han behandlar henne som förövaren i det ena machiavelliska bokprojektet efter det andra. Denna den andra fasen av förnedring via böcker sker när Vanessa Springora är mellan 18-25 år. Långt efter det att det osunda förhållandet tagit slut och "G" gått vidare till andra unga flickor som han behandlar på precis samma sätt som han gjorde med den unga Springora. Äntligen trettio år senare har den nästan femtioåriga Springora hittat den perfekta hämnden då hon låser in den åldrande pedofilen/författaren/kulturpersonligheten i en egen bok och på så sätt spelar hans eget spel och står som slutgiltig vinnare. Men till vilken kostnad?
Romanen är en kortroman och beskriver självbiografiskt i korta, lättlästa kapitel den komplexa upplevelse som den trettonåriga Vanessa haft. Bokens sidor lockar bloggen till sträckläsning då sidornas utopiska rader känns främmande för den svenska kontexten och blir i alla sin galenskap och brutala berättande en suggestiv läsning. När de tvåhundra sidorna är färdiglästa vill bloggen egentligen läsa tvåhundra sidor till för att få veta mer om karaktärerna och tankarna hos de inblandade i boken. Bloggen är nyfiken på vad polisen, mamman, kulturpersonligheterna, portvakten och förläggarna tänker om saken då man vänt andra kinden till under den tid som det osunda kroppsliga förhållandet pågick.
Boken får 10 Markaskogar i betyg av tio möjliga av bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar