Kåseri II

Vinterspaning

 

   Den här vintern är som ingen annan. Mer pandemi än snö på våra breddgrader. Norrut är det kräksnö som aldrig förr och bistra temperaturer.

Pandemin ger nya livsmönster hos befolkningen och våra livsvanor blir mer lika som det var förr tid då till exempel inga affärer var öppna på helger efter klockan tolv på lördagar. Efter det var vi hänvisade till friluftsliv även om vi nu inte får umgås i större grupper. som man gjorde förr. Nu får vi umgås i mindre och familjära sammanhang istället. 

   Ja, alla går väl inte riktigt ut i friska luften, men många gör det och bidrar till ett friskt friluftsliv. Undantagen sitter inne och följer alla streamingstjänster, plockar säsong för säsong av olika teveserier. Man kan undra hur dagens strömmare skulle tänka om hur det var förr när tevetittare fick vänta en vecka på nästa avsnitt i serien man följde. Dagens seriekollare behöver bara vänta några sekunder på nästa avsnitt. Med seriernas ”cliffhangerupplägg” kan serietittandet bli timslånga sittningar i tevesoffan. Det finns en uppenbar risk att alla dessa streamingfantaster är på god väg att bli riktiga soffpotatisar.

   Bloggens vinterspaning har sett mönster i våra vanor och kan identifiera tre trender på olika nivåer som är en effekt av pandemin. 

Den första spaningen gäller korvgrillning. Det grillas i skogar, trädgårdar och på altaner. Det finns ingen hejd på uppfinningsrikedomen och variationen. Högtidsdagar firas i grilloset med de närmaste och på menyn står korv, senap och ketchup och gurka i någon form. Det här är ett av få sätt att umgås över generationsgränserna som många saknat under det pandemin. Alla är påpälsade och sitter, står eller hukar runt elden för att komma åt värme. Även om gemenskapen ger värme huttrar deltagarna under värmande filtar med tillkämpade leenden när allt dokumenteras på social media.

Den andra spaningen är vinterbadarna som blir fler och fler. Reportage i alla upptänkliga nyhetssändningar sporrar nybörjare att dyka ner i de uppsågade isvakarna som dyker upp snabbare än bloggen kan säga burr. En delspaning i detta är att det företrädesvis är kvinnor som lockas av den adrenalinrusch som ett vinterbad ger. Klädda i foppatofflor, bikini, vantar och toppluva sänker de sig ned i det nollgradiga vattnet och betygar stundens njutning.  Fan trot!

Den tredje och sista spaningen handlar om hur vi klär oss i Corontider. Det plagg som överlägset oftast tas fram ur garderoben och vi tar på oss är mysbyxorna. Alla former och fasoner, nya som gamla, färggranna som urtvättade. Passformen är underordnad medan mysfaktor och trivselfaktor prioriteras. Vi klär oss i mysbyxor när ingen annan ser och om det kommer ett överraskande besök ber vi om ursäkt för hur vi klär oss med en generad blick. Fler och fler män och kvinnor dyker upp i gallerior och matbutiker med detta plagg. Ett plagg som ingen kan påstå vara vackert eller äga en passform som smickrar bäraren. 

Som bloggare kan jag avslöja att jag tillhör den grupp som visat mig offentligt i detta plagg. Lättjan fick mig att ge mig ut i den mörka kvällen iförd mjukisbrallor för att hämta en italiensk delikatess. Jag har nog aldrig varit så snabb att utföra mitt ärende och efteråt ångrar jag bittert mitt klädval.