Foto: ÅJ |
Kafkastaty i Prag Foto: ÅJ |
Franz Kafka var ingen käck tjeck utan skrev texter som andades hopplöshet och surrealism och man kan som läsare aldrig veta hur historierna slutar. Om de överhuvudtaget slutar då många texter känns och är ofullbordade. Noveller och böcker handlar ofta om den lilla människans utsatthet mot systemet eller tröstlösa kamp mot överheten men också om slumpen och medmänniskors egenheter. Speciellt de människor med makt som de missbrukade i förhållande till sina medmänniskor. Många av de historier som Kafka skrev hemma på kammaren i familjens hus verkar vara frammanade av drömmar och människors dåliga upplevelser av byråkrater och politrucker. Kafka arbetade som försäkringstjänsteman på dagarna och skrev på kvällar och nätter i familjens hus. Hans umgänge bestod av författarkollegor, framförallt poeten Max Brod, sin flickvän Felice Bauer och hans översättare från tyska till tjeckiska, Milena Jesenska. Efter att Kafka i ett brev till en bekant till flickvännen uttalat sig väldigt tveksam till äktenskap som institution blev det slut med Bauer och han sökte sig till andra kvinnor, men var också en flitig och frekvent gäst på Prags bordeller.
Kafka är bisatsernas okrönte konung och skapar en komplicerad väv i sina texter. En mening kan ibland innehålla 5-6 bisatser. Det gäller som läsare att vara på alerten och vaken annars kan man missa det viktiga som för historien framåt och då blir Kafkas texter ännu svårare och jobbiga att ta sig genom. Kafkas värld är avlägsen och läsarna blir färre för varje år till hans speciella stil. Speciellt i vår digitala tid där vi har vant oss vid enklare korta texter av meddelandetyp.
Boken får 6 Markaskogar
Franz Kafka Foto: The New Criterion |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar