Konsertsommaren 2023 N:o 2 Bruce Springsteen 26/6

Bruce the almighty Foto: ÅJ

   The Boss kom sågs och segrade i Göteborg för trettiotolfte gång i ordning. Vem vet och vem räknar, huvudsaken är att han kommer. Tre fullsatta framträdanden på Ullevi, som är hopp och skaksäkrad sedan 1985 då en entusiastisk Bruce-publik röjde runt som gjorde så att arenan behövde förstärkas i sina fundament och grundvalar. 74-årige Bruce Springsteen från New Jersey med sina långa spelningar glädjer arenabesökare och hardcore fans över hela världen. Hans hundraprocentiga engagemang under konserterna är få artister förunnat att kunna visa upp på varenda konsert som genomförs världen över. Kritiker säger att han bara vänder sig till en vit publik och de riktigt elaka menar att det är fler afroamerikaner på scenen än det är i publiken. När bloggen lämnar arenan konstatera den att publiken är helsvensk utan nysvenska inslag. Trist kan bloggen tycka.

    Hans långa konserter och flitiga turnerande har gett The Boss en otroligt stor mängd trogna och fanatiska följare och fin publikkontakt. Göteborg är dessutom ett av hans favoritplatser för konserter i världen. The Boss är en stadiumrockare av rang som måste ses åtminstone en gång i livet av en musikintresserad och vem vet kanske är det sista gången han kommer till Göteborg. Bloggen har tidigare missat andra megastjärnor, men inte den här goa gubben. 

   Bloggen följde den andra av tre bredbenta rockkonserter på Ullevi och efter en nattliga hemresa så vaknar bloggen upp lite yrvaket på förmiddagen med Badlands ringande i öronen. Det är helylleamerikanskt, jeans, boots och amerikansk östkust och jag ser de rostiga och nedlagda stålfabrikerna framför mig när hitlåt efter hitlåt framförs i en blandning med mindre kända, om man inte är ett superfan av The Boss. Det är många låtar som inte finns med i konsertens setlist och bloggen saknar några speciellt mycket Jersey girl, Blinded by the light, Cadillac ranch, Cover me och Hungry heart som bloggen gärna hört live. Man fick nöja sig med Badlands, Dancing in the dark, Glory Days, The River och Nightshift för att nämna några av de 25 låtar som framfördes den här kvällen. Ganska exakt tre timmar kör han på, intensivt nästan utan paus och avbrott. Rösten är raspig och kommer den verkligen hålla? Det är klapp och trallvänligt trots den ibland lite grötiga ljudmattan som vi bjuds på av den enorma uppsättningen musiker på scen. Bloggen räknade till nästan 15 stycken musiker. Trots att det hänger regntunga skyar över Ullevi under konserten är vattnet vänligt nog att hänga kvar i molnen. Det vatten som inte riktigt hänger med är hos alla de prostatagubbar som springer läck på läktarna värre än på Behrns bandyarena faktiskt. Det är ibland oroligt på de högre gradängerna av Ullevi när låtarna följer varandra i snabb takt utan nåt egentligt mellansnack. Det är en otrolig energi på scen och på publiken som sjunger och dansar med i varenda låt. Det är en liten dipp ibland under den andra timmen av konserten som annars öser alla på under 120 minuter. Men det är röj och hålligång och publiken är hela tiden med på noterna speciellt de som står framför scenen i snakepit.

Bruce med fru och band Foto:Andreas Carlsson

   Men karriären börjar likna Joe Bidens med fall och snubblingar på scenen med jämna och ojämna  mellanrum. Men Bruce är inte äldst då publikens medelålder är hög. Längden och intensiteten på konserterna har också minskat och det är inte bara The Boss som blir äldre. Hans E Street Band börjar också bli fårade i ansiktet som gammalt läder. Bland andra Steve Van Zandt, Nils Lofgren och Max Weinberg. Men även Patti Scalia finns med och var en ordinarie medlem i bandet sen innan hon blev fru Springsteen. Ungdomen representeras av Jake Clemons på saxofon, Clarence brorson, som för arvet vidare på ett utmärkt sätt. 

Bruce

Bruce och E street band Foto: Bruce S website

 karriär är kantad av topplåtar och hans låtkatalog är tjockare än en urgöteborgare från Haga. Springsteen är inte rädd för att ta ställning och har under hela sin karriär varit ansedd som en Working class Hero och nu dessutom kommit ut som demokrat när han samtalat med förre presidenten Barack Obama i podd och bokform. De verkar komma bra överens privat också och det hela började när Springsteen spelade på Obamas kampanjmöten när han 2008 kandiderade till president första gången. The Boss är också polare med Sir Paul, men där verkar vi få vänta på ett musikaliskt samarbete. Istället kör Springsteen covers av bloggens favoriter Tom Waits och Michael McDonald samt Commodores och Patti Smith med jämna och ojämna mellanrum.

Den första konserten den här sommaren kan ni läsa om i detta inlägget. En helt annorlunda typ av konsert, men ändå en musikalisk höjdpunkt, precis som att se The Boss i högform på Nya Ullevi.

Konserten får 10 Markaskogar för det är inte bara en konsert utan en upplevelse.